Gud, jag har ju inte varit så god vän med dig på sistone...
Jag känner det som att du övergav mig.
Du räddade inte mitt barn.
Jag bad på mina knän framför ditt hus.
Men Tristan lämnade oss.
Du tog honom ifrån mig.
Jag har inte förlåtit mig.
Jag har inte förlåtit dig.
Ändå så pratar jag med dig varje dag, även om jag är lite arg ibland.
Jag ber dig att hjälpa mig att vara stark.
Jag ber dig att hjälpa mig att vara en mamma åt Tekla.
Jag ber dig att hjälpa mig att överleva.
Och det gör du ju, på något sätt.
För jag andas ju fortfarande.
Nu ber jag dig att strunta i mig en stund.
Jag ber dig istället att vaka över Milo.
Göra honom stark och kry igen.
Håll min älskade Emma i din famn.
Låt henne slippa panik och ångest, som alla minnen framkallar.
Håll din hand över Milo.
Va hos Emma och André.
Emma, min älskade vän - jag håller din hand alltid!
Emmas blogg
Jag känner det som att du övergav mig.
Du räddade inte mitt barn.
Jag bad på mina knän framför ditt hus.
Men Tristan lämnade oss.
Du tog honom ifrån mig.
Jag har inte förlåtit mig.
Jag har inte förlåtit dig.
Ändå så pratar jag med dig varje dag, även om jag är lite arg ibland.
Jag ber dig att hjälpa mig att vara stark.
Jag ber dig att hjälpa mig att vara en mamma åt Tekla.
Jag ber dig att hjälpa mig att överleva.
Och det gör du ju, på något sätt.
För jag andas ju fortfarande.
Nu ber jag dig att strunta i mig en stund.
Jag ber dig istället att vaka över Milo.
Göra honom stark och kry igen.
Håll min älskade Emma i din famn.
Låt henne slippa panik och ångest, som alla minnen framkallar.
Håll din hand över Milo.
Va hos Emma och André.
Emma, min älskade vän - jag håller din hand alltid!
Emmas blogg
Jag hoppas verkligen att gud lyssnar på dig, varför ska allt hemskt hända? Mina tankar är hos Emma och André, all styrka till dem.
SvaraRaderaDu är en fin vän Sophie, i din egen tragedi finns du där ändå för en vän som behöver dig. Kram
UFF stackars stackars!! Håller tummarna och skickar kraft. Jennie
SvaraRaderaÅh nä!!!! :(
SvaraRaderaJag hoppas av hela mitt hjärta att han kryar på sig snabbt så att hans föräldrar kan få lite andrum. Kan inte ens föreställa mig deras panik just nu!
Jag håller andan för att allt ska gå bra. Dom behöver inte mer nu, dom heller....
SvaraRaderaTänker på er alla❤❤
Ja, Gud nu får du lyssna o hjälpa denna underbara gosse bli frisk o stark!!
SvaraRaderaVi är många som ber för dig fina lilla Milo
// Lillasyster
Ville kika in och önska dig en god fortsättning. Jag hoppas att 2013 för med sig styrka till er alla samt ljusare stunder och lättare sinnen. Kram på dig! Håller tummarna för lille Milo, Ni har drabbats av nog med skit allihop nu.
SvaraRadera<3 <3 <3
SvaraRadera// Krellan
Sophie....
SvaraRaderaAtt du, i din egen sorg, ger så mycke & tänker på alla andra....
Fan du e stark & helt fantastisk kvinna!
Sophie.
SvaraRaderaMin beundran för dej bara växer.
Trots att Ni själva försöker, att en dag i taget, ta er genom
den stora, svåra sorgen efter lille Tristan, så orkar du ändå
känna empati och ha styrka att ge stöd och tröst, till en nära vän,
i deras svåra situation.
Det är STORT.
Lilla Tekla har tur som får växa upp med en sån mamma och pappa.
Hon är i de bästa händer. Det behöver man inte tvivla på.
Nu hoppas jag av hela mitt hjärta, att Ni får ett Nytt År,
med all den styrka Ni behöver för att gå vidare i livet.
För er egen skull och för Teklas. Och Tristans.
Jag fortsätter tända mina ljus för er alla fyra.
Styrke och orkakramar
till er från
Karin o Bert i Karlstad.
Massor med kramar och kärlek till dig, du fantastiska människa. Tänker på lille Milo och hans föräldrar och hoppas att allt går bra för dem.
SvaraRaderaKram CiliaH
<3
SvaraRaderaida
Och jag knäpper också mina händer, dagligen, i detta samtal med Gud.
SvaraRaderaSophie, du är en så fin människa med så mycket kärlek, kraft och empati!
Jag är full av beundran över hur du möter upp livet.
Jag önskar både dig och din kompis Emmas familj ett välsignat nytt år, med ljusglimtar och hopp.
<3
Du är beundransvärd Sophie... Jag ska be Gud att hjälpa Milo och hans familj men också ge dig och din familj all den styrka ni behöver för lilla Tekla! All värme till er! Kram
SvaraRaderaEtt par veckor efter olyckan ser jag den tomma järnvägsövergången med sina gula räcken(efter att ha knappt orkat se den)och utbrister argt och fullt anklagande inom mig "Och Gud, VAR var du?" Ett klart svar kommer genast "Jag var där!". Jag förstår inte med mitt huvud vad det betyder, jag vill inte tolka det eller nått annat. Jag kan bara berätta vad HAN sa och det tröstade mig. Min tro har inte kommit av sig själv, den har kommit i ren fajt över att vilja få överleva och att få uppleva livet, att få bli maka och mamma. Det har varit en väg genom ett rent helvete men se, jag lever fortfarande. En dag ska jag få se vad allt betydde, varför livet var så svårt, lite anar jag redan. Jag kan vara tacksam för det jag har idag. Tänker på dig! Kram EJm
SvaraRadera