En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

lördag 10 augusti 2013

Sms och mail!

Också ett litet tillägg:
Senaste veckan har jag haft mycket ångest och panik-ångest på morgonen och kvällarna, det har lett till extra medicin, och jättedålig sömn, som leder till att jag knappt har en aning om vilka eller vad jag svarat på för sms eller mail!
Ni är inte ignorerade.
Min hjärna är slut.
Är det nåt viktigt ni behöver ha svar på osv...så skicka igen...och igen...
Till slut kanske min hjärna hänger med!
Godnatt!



Ångrat mig - saftandet fortsätter!

Ok, jag har ångrat mig!
Att göra saft är min grej just nu.
Min terapi!
Behövde bara pausa lite, men nu är jag redo igen.
Imorrn ska vi ut på blåbärs-jakt i skogen, förhoppningsvis blir det till att göra rårörd blåbärsdricka på söndag. Har dock läst att det är dåligt blåbärs-år i skåne i år:-(

Men i alla fall, jag har ändrat mig, är det någon som har rabarber, vinbär eller krusbär kvar i sin trädgård tar jag tacksamt emot detta för en billig slant!
Är även sugen på att prova att göra äpplesaft, när äpple-säsongen drar igång, så använder ni inte alla era äpplen då, vet ni vem som gärna tar emot!









Jaaa, ni får kalla mig "safta-käääringen från byn"!!
Det är väl ett gulligt smeknamn!?
Kanske skulle jag ha ett litet saft-stånd här ute vid staketet?
Hm...tåls att tänkas på...

torsdag 8 augusti 2013

Spontan-besök av en guldklimp!

När jag var ute och rensade ogräs (terapi, snart rensar jag gräset också) kom Henrik ut i trädgården och sa "Sebbe ringde och undrade om vi var hemma?" Han kommer om tio minuter!
Mitt hjärta tog ett extra skutt!
Fina fina Sebbe, som bor på en speciell plats i mitt hjärta.
Ses alldeles för sällan nu.
Men de stunder vi ses, tar vi vara på och det känns som vi aldrig varit ifrån varandra.
Så skönt att han och Henrik också "hittat" varandra!



Tack älskade Sebbe, för spontan-besöket. Du fyllde på med ljus och kärlek i våra hjärtan och själar.
Betyder så mycket mer för oss, än du någonsin kommer att förstå.

Ikväll kom detta sms från honom:

"Tack ska ni ha! Att träffa er är som att möta något av metall i en värld av plast. Något verkligt. Ett grundämne, hårt, vackert, glänsande, starkt och ärligt. Tycker om er väldigt mycket! Ska inte dröja så länge till nästa gång! Kramar
(Kanske konstigt skrivet men det bara slank ur mig)"

Inte alls konstigt!
Bara vackert, gåshud och tårar av kärlek längs kinden.
Blev så rörd av orden, att jag frågade om jag fick dela med mig.

Sebbe - jag ler och tänker på poeten i dig.
Som jag sa - tar vara på honom!

Love you❤

måndag 5 augusti 2013

September...

Snart kommer september.
Då blir Henrik 33.
Då blir Tekla 2.
Då har Tristan varit borta i 1 år...
Ett helt år, utan honom.
Fy fan!
ETT helt år.
12 månader.
52 veckor.
365 dagar.
Utan min älskling.
Fy fan, hatar min verklighet och mitt "liv"!



Aldrig

Jag vänjer mig aldrig, vid att du inte är här, min älskade älskade onge.
Jag blir trasigare för var dag som går utan dig.
Jag vaknar, tar på mig masken, spelar teater, för att Tekla ska få ett någorlunda normalt liv.
Inuti brinner jag upp.
Jag vill inte leva utan dig längre.
Kom tillbaka till mig, snälla Tristan.
Om du bara kunde komma tillbaka.
Då skulle allt bli bra.
Det onda skulle försvinna.
Och allt vara som vanligt igen.
Jag orkar inte mer nu, orkar inte vara utan dig mer.
Mitt lilla hjärta, mammas bästaste onge...