En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

torsdag 13 september 2012

Tekla 1 år!

Ja, jag kan knappt själv fatta det, men lillasyster har fyllt 1 år idag. Detta lilla knytte jag kom hem med från BB. Alldeles ny.





Jag minns det som igår, varenda sekund. Doften, de små knorrande ljuden och lilla kroppen som vände och vred på sig i sömnen.


Hon är stor tjej nu.
Hon går inte längre, hon springer.
Och klättrar...överallt och högt.


Hon pekar högljutt på saker hon vill ha, och ger sig inte förrän man förstått vad hon menar.
Hon låter sig icke köras med, hon skriker ifrån. Och aktar man inte sig, kan det hända att hon både knips och boxar till en.
Man får lära sig "the hard way" med en storebror.
Hon älskar att leka med duplo, helst på storebrors rum.
Men det bästa hon vet är att läsa böcker. Hon kan sitta själv länge och bläddra, eller så tar hon en bok och backar in sin ända i knäet på en och släpper boken i ens hand! Då är det bara till att börja läsa.
Hon somnar gott i sin säng både till middagsvilan och kvällen. Sover sött hela natten lång. Vår lilla Tekla är alltid glad.
Hon älskar andra barn, och går gärna fram och "snackar" med dom.
Självklart har damen uppvaktats med både presenter och tårta idag.








Grattis på din 1-årsdag, min älskade lilla stora tjej!

Kram Sophie

måndag 10 september 2012

Ett exempel...

För er som inte har några barn, och därmed inte har en susning om hur det är med barn i utvecklingsperioder, kommer här ett litet exempel på hur en typisk "situation" kan se ut.

Tristan, Tekla och jag leker polischef, polis och polis med Tristans walkie talkies.





Tristan är polischef (såklart) och vi andra poliser.
Dom säger hej till varandra ungefär 3 miljarder gånger. Skrattar och har roligt!
Så plötsligt säger jag "hej polischefen" och plötsligt bryter ett tredje världskrig ut i vårt kök!
- JAAAAG E INGEN POLIS-CHEEEEEF, JAAAAG ÄR EN NOOOHÖÖÖÖRNING, skriker den kära 3,5-åringen!
Tårar, skrik och grejer har kastats runt i hela köket i tio minuter, för att helt plötsligt bli tyst och återgå till polischef-leken igen..

Hm....

Kram Sophie

söndag 9 september 2012

Bortskämda

Vi är lyckligt lottade och bortskämda med dom här två i våra liv.





Gamlamormor och gamlamorfar.
Precis när jag står på kanten och klamrar mig fast...
Så kommer dom, plockar upp mig, borstar av mig och ger mig ny energi, kraft och hopp!
Åh, vad vi älskar dom!

Tristan är inne i en ny utvecklingsperiod, som vi så vackert ord använder härhemma. Just nu skulle jag kunna komma på tjugo nya ord för det, men dom får jag bara säga i garderoben.

Idag har "di gamle" som vi kallar våra guldklimpar i denna familj, passat Tekla, medans storebror och jag gympade!
Är så tacksam, precis vad han behövde - egentid utan syrran, och energi-utlopp!
Inte så lätt att få till, när vi är själv som mycket som vi är, periodvis!


Klättra var bäst på gympan! Hit vill han fler gånger.
Tekla har oxå klättrat idag, hon börjar bli väldigt duktig på det.


Nu ska jag vårda min förkylning - godnatt!!

Kram Sophie