En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

lördag 14 juni 2014

Måste börja att sluta...

Måste Börja Att Sluta Stressa.

Måste sluta stressa.
Måste sluta stressa.
Måste sluta stressa.

Måste lyssna på kroppen.
Måste lyssna på kroppen.
Måste lyssna på kroppen.

Måste lyssna på knoppen.
Måste lyssna på knoppen.
Måste lyssna på knoppen.

Måste säga stopp.
Måste säga inte.
Måste säga nej.

Måste Börja Att Sluta Stressa.

Jag går i sönder, inifrån och ut...

Psykiskt stress blir en rullande snöboll, som samlar på sig mer och mer snö, i en stor pulkabacke.
Det blir en mega snöboll och helt plötsligt kraschar det rakt in i väggen.

Måste hitta gränsen.
Handbromsen.
Måste hitta lugnet.


fredag 13 juni 2014

03.14

Är klockan.
Det har börjat ljusna ute igen.
Jag är fortfarande vaken.
Ligger i sängen och kämpar för att somna.
Totalt omöjligt.
Tankarna spelar mig spratt efter spratt.
Huller om buller i huvudet.
Upp och ner.
Hit och dit.
Mörkret därinne tar över.
Ingen kraft att kämpa emot med.

I surrender...
Låter det mörka finnas där.
Finns ingenting jag kan göra, för att övervinna det ändå.

Verklighet är verklighet.
Kan aldrig bli något annat.

Tänk på något fint, så somnar du lugnt, med fina drömmar.
Titta på film.
Distrahera tankarna.

Nej, fungerar inte.
Vaken.
Vaken.
Vaken i kaos.

Frustrerad.
Trött.
Ångest.

Just nu vill jag bara sova.
Låt mig somna.
Vill inte vara vaken.
Vill inte vara vaken, ensam i detta tanke-kaos.

Jag skulle kunna bli en sån där galen person nu, som går ut och klipper gräsmattan, eller putsar fönsterna.
Rensar rabatten.
Tömmer diskmaskin och fyller tvättmaskin.

Men då skulle jag ju väcka alla andra.
Och dom behöver ju förstås också sova.

Nej, bara att inse att jag är dömd till att ligga här, ensam i min vakenhet och försöka ignorera surret i huvudet.

Tyst.
Tyst, sa jag.
Låt mig somna nu...




Jag struntar inte i er...

Alla mina underbara människor...
Jag vill bara att ni ska veta att jag inte struntar i er, när ni messar, ringer eller mailar.
Jag är bara så himla stressad inuti just nu.
Och stressen hänger mycket ihop med telefonen.
Därför är min nya utmaning/hemläxa att stänga av telefon kvällstid och en hel dag i veckan.
Men jag läser allt och svarar, när stressen är mer hanterbar igen och inte sliter sönder mig!!

Puss å Kram älskade vänner!



måndag 9 juni 2014

Självisar;-)
















Visst är det väl roligt att fota sig själv, när man har fjärilar i magen inför något gott?

Vadå för gott, undrar ni?

Jo, serr'ni...om ett par timmar löser jag in ett presentkort från en fantastisk gammal vän, och checkar in på Ystad Saltsjö Bad Spa.
Två underbara spa-behandlingar väntar, bad, bastu, sol, god middag, bubbelbad under stjärnorna, god sömn i hotellsäng, ljuvlig frukost, mer spa och framförallt sällskap av en av mina bästa vänner Anna.

Harmoni
Ro
Lugnhet

Jag är så tacksam, Tobbe, älskade extra-bror!
Tack!!

Ljus och Kärlek