Igår var jag väldigt upprörd av philofix-avsnittet med dock-pysslet.
Lite halv-dåliga bilder här, för er som inte sett:
För det första...
Tekla tittar väldigt lite på tv, (hon gillar att läsa böcker), och när hon väl tittar är det ytterst sällan på barnkanalen.
För det andra...
Hon tittar till 98% aldrig ensam, utan med nån av oss. Tittar hon mot förmodan ensam, är det program vi sett hundratals gånger tillsammans redan.
För det tredje...
Vi är och har alltid varit otroligt noggranna och "strikta" med vad våra barn tittar på, på tv:n. Jag dömer verkligen inte någon, utan berättar endast om våra val, tankar, synpunkter och uppfostran.
Tristan har tex aldrig sett någon av de "barnfilmer", som innehåller minsta form av våld, sparkar eller vapen.
Han tyckte t.o.m inte om att titta på "Emil", för "Emils pappa är inte snäll, han skriker och jagar Emil" sa han de få gånger vi tittat på Emil.
Vi har aldrig bara låtit tv:n stå igång på vilken kanal som helst.
Våra barn har i princip aldrig sett reklam på tv:n. (Har inte direkt med själva reklamen i sig att göra, utan mer reklamen för de andra programmen på kanalen, kanske CSI eller något annat olämpligt!
Skydda dom?
Ja, absolut!
Tv-spel?
Mm, Tristan har spelat Byggare Bob, Rut & Knut och Stor och Liten.
Aldrig någonsin ett spel, där det går ut på att sparka, skjuta, döda monster eller dylikt.
Oskyldigt?
Ja.
Barn är barn så kort tid i dagens samhälle.
Henriks och mitt mål i vår uppfostran?
* Växa upp med massor av kärlek och uppmuntran runt sig.
* Trygghet, har alltid varit prio 1 för oss. Våra barn ska alltid känna sig trygga.
* Allt har sin tid - det är vårt jobb som föräldrar att avgöra, när våra barn är redo "för nästa steg i livet". (Med det sagt, så vill jag understryka att jag själv tycker att barn aldrig är redo för att titta på eller spela tv:spel som innehåller någon form av våld och vapen)
* Lära våra barn, att lära sig själv.
* Ta vara på deras intresse, nyfikenhet och kreativitet.
* Möta deras frågor, oro och rädslor på den nivån de befinner sig i utvecklingen. Inte skapa mer än det som barn utsätts för naturligt och i deras utveckling!
Ja, det låter väl fint?
Naivt?
Too good to be true?
Ja, kanske...
Påstår inte att vi är några "perfekta" föräldrar.
Vi gör fel som alla andra.
Dessa är de tankar vi kommit fram till, när vi spenderat timmar flera nätter sittandes i soffan och diskuterat hur VI vill ha det i vår familj.
Vi har verkligen inte tyckt lika alla gånger och gör fortfarande inte.
Men en sak är vi väldigt lika kring; vi har otroligt höga krav på oss själva som föräldrar.
Ett "jobb" vi tar på största allvar.
Det viktigaste i vårt liv.
Våra barn.
Den dagen vi blev föräldrar förändrades vårt liv och tankesätt radikalt.
Så gärna.
Så välkommet!
Och vi vill göra det vi tycker är rätt.
För att dom ska känna sig älskade, trygga, växa upp till att bli ödmjuka, kloka, kreativa och "stora" människor.
(Jag kommer alltid att tycka att jag misslyckades, som mamma den där dagen, den 24 september, när jag valde att dra ut barnen i regnet. Men detta inlägget handlar inte om det, så det ber jag er att inte kommentera)
Så för att återkomma till ämnet - rubriken "hejdå svt barnkanalen".
Inte nog med att dom "fuckade" upp totalt igår, genom att visa något otroligt smaklöst, vidrigt och sjukt "pyssel"!
Nä, då dyker någon otroligt begåvad (läs obegåvad) människa på svt upp och uttalar sig:
"Känsliga barn, som inte tycker att man ska misshandla dockor"!
Bra Gittan!
Tummen upp!
Känsliga barn?
Så man är känslig om man tycker att det är obehagligt, att titta på när en människa skrattar och hugger en bebis-docka i bakhuvudet med en sax?
Programmet riktar sig till barn från 7 år och uppåt?
Nope, den ursäkten fungerar inte på mig.
Dessutom, hur många sju-åringar och uppåt tycker det är roligt att göra bajs-muffins?
Nix, jag godtar inte ursäkten svt!
Jag är 36, och jag tyckte inslaget var helt vrickat!!
Bort med barnkanalen från programlistan!
Bye bye
(Ska tillägga lite i smyg att både Tristan och Tekla alltid somnat gott på kvällen i sina egna sängar, sovit där hela natten och bara vaknat ett fåtal gånger av mardrömmar.)