En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

fredag 27 februari 2015

Micke...

Jag är ledsen, att jag inte orkar eller klarar av, att vara i kyrkan idag.
Jag ville verkligen gå dit för din skull.
Men jag vet att du förstår.

Det är din dag idag.
Idag tänker och minns alla i den kyrkan dig och era stunder tillsammans.
Din begravning.
Du lämnas åter över till Guds famn.
Din tid på jorden har tagit slut, och du har flyttat vidare.

Människor tar sitt sista farväl av dig.
Men både du och jag vet, att det är inte farväl, det är "tills vi ses igen"...


Jag sätter mig ner en stund härhemma och tänder ett ljus för dig, kära Micke.
Jag tänker på stunder vi delat.
Dagar och kvällar på vattenverksvägen, med te och musik.
Katt-prat och katt-mys.
Tänker på alla konserter vi stött ihop.
Och alla pratstunder utanför kyrkogården eller affären.
Jag minns dig med värme, Micke.

Tills vi ses igen, Micke...

Ps. Förlåt, att jag glömt lämna tillbaka din Marilyn Manson cd, alla dessa år, men jag vet att du köpte den, bara för att jag inte hade råd då. Jag fortsätter att passa den åt.

tisdag 24 februari 2015

Den luktar Sophie...

- Mamma, lukta på min snutte, den luktar sååå gott, säger Tekla vid nattning.

- Mm, det luktar gosigt, svarar jag.

- Mm, jag älskar min snutte, den luktar "sophie", då tänker jag på dig, mamma, när jag luktar på den och gosar med den.

Mitt älskade lilla hjärta, som jag älskar dig! Du får mitt hjärta att svämma över av kärlek!












måndag 23 februari 2015

Att samtala med en tre-åring.

Diskussion med Tekla vid kvällens val av böcker till nattningen:

- Denna ska vi läsa idag, mamma!

- Nej, inte Törnrosa. Vi läser inte böcker med häxor, när du ska sova. (Mycket mardrömmar om häxor, därav den bestämmelsen)

- Men där e ingen häxa, jag ska visa dig, mamma! (Börjar bläddra i boken)

- Jo, där är en häxa i Törnrosa-sagan.

- Nej mamma, titta här, det är ingen häxa, det är bara en mamma som är lite frustrerad på sina barn!!!


Min tre-åriga dotter argumenterar som en vuxen, när vi diskuterar.
Och vi respekterar, lyssnar och visar hänsyn. Ibland vinner vi och ibland vinner hon.
Ge och ta.
Och ibland bryter vi fullständigt ihop av skratt, som kommer från hjärtat, när vi hör denna lilla människa, med sina funderingar och argument!
Hon diskuterar gärna, och ger sällan upp, utan en kamp.
Ja, hon vann ikväll.
Det argumentet var ju oslagbart!

Hon e ju för jädrans härlig!