För er som inte vet, så hade ju Tristan nästan en helt egen blogg, innan lillasyster dök upp.
Den hittar ni här, ifall ni vill läsa lite om världens underbaraste onge...
Det gör alldeles för ont för mig att göra det just nu. Men jag är glad att den finns för framtiden...
http://med-tristan-i-handen.blogspot.se
Ligger i sängen och gråter, detta är inte rättvist! Världen behöver ju sånna som Tristan, förstår inte! Är det något vi alla "okända" kan göra för att hedra hans minne? Skulle verkligen vilja bidra med något.
SvaraRaderaMånga kramar <3
Jag sitter här i sängen och tänker på er och gråter, som jag gjort varje kväll sedan jag hörde om det fruktansvärda, ofattbara...Känner er inte och vet inte vem ni är men jag har själv två pojkar, en som snart blir tre och en nyfödd. Jag vet hur treåringar är och att det lika gärna kunde ha varit vi som drabbats. Jag lider med er nåt oerhört även om jag inte ens kan försöka att föreställa mig er smärta. Finns inga ord för hur orättvist och grymt det är, önskar att det famns något att göra för att hjälpa er. Jag beklagar så och tänker på er...
SvaraRaderaCaroline
Jag sitter här i sängen och tänker på er och gråter, som jag gjort varje kväll sedan jag hörde om det fruktansvärda, ofattbara...Känner er inte och vet inte vem ni är men jag har själv två pojkar, en som snart blir tre och en nyfödd. Jag vet hur treåringar är och att det lika gärna kunde ha varit vi som drabbats. Jag lider med er nåt oerhört även om jag inte ens kan försöka att föreställa mig er smärta. Finns inga ord för hur orättvist och grymt det är, önskar att det famns något att göra för att hjälpa er. Jag beklagar så och tänker på er...
SvaraRaderaCaroline
Sophie!!!
SvaraRaderaHar tänkt i flera dagar att jag ville skriva till dig.... Men vad skriver man?? Vad kan jag skriva för att hjälpa er i eran enorma sorg???? Vad kan jag skriva för att lindra er smärta??? Jag saknar helt ord och kan inte sätta mig in i hur ni mår, helt ofattbart!!!
Vad jag dock vill säga är att jag tänker på er dagligen, den smärta/sorg jag känner är ingenting jämfört med er.... Fy, vad orättvist livet är!!!
Många varma och stärkande kramar tll er från mig!!!
Din gamla barndomsvän Linda P.
Uppväxta i samma by,spelat fotboll många år tillsammans men idag ingen mer kontakt än att vi hälsa då vi träffas osv. Ändå känns sorgen enorm och av hela mitt hjärta önskar jag att ni någonstans i sorgen kan finnas ett ljus, en styrka att orka gå vidare. Förstår att det känns långt borta just nu och jag önskar att det fanns något sätt att lindra er smärta. Jag följde Tristans blogg då vi gick mammaledigt samtidigt och log många gånger åt dina inlägg och jag kände igen oss som mamma-son. Någonstans i all sorg finns det ett underbart litet liv till...Tekla. Det kommer att vara underbart för henne att läsa bloggen och läsa om Tristan. På så sätt kommer han alltid finnas med både er och henne.
SvaraRaderaMassor med styrkekramar till er.
Linda Jensen
Tänker på er! <3
SvaraRaderaMassa styrkekramar från mig!
Carmita
Du och din familj finns i mina tankar hela dagarna, lider med er och är arg över livets orättvisa. Läser gamla inlägg på din blogg, du verkar vara en fantastisk människa och en grym mamma! Du har blivit min förebild hur jag ska vara som mamma. Finns inga tröstande ord, men skickar styrkekramar o tankar i massor till er, även om vi inte känner varandra... Kram Caroline
SvaraRaderaBlir så orolig när du inte uppdaterar.. Ni finns i mina tankar!
SvaraRaderaTänker på er <3
SvaraRaderaFrida