En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.
måndag 10 juni 2013
Utan dig...
Tristan, Jag saknar dig. Livet gör ont, utan dig. Så ont. Ont Ont Ont
Känner som du Sophie, livet utan sitt älskade barn gör så ont! Ibland smärtsamt, ibland outhärdligt ont och oftast brutalt ont! En nära vän till mig träffade några bekanta till oss som frågade hur vi mådde. Min vän svarade att vi har det tufft. Det bekanta paret sa då:"men dom måste ju snart gå vidare i livet"...Då undrar jag, gå vidare till vad då? Min fråga till det paret som har två barn själva är hur dom kommer gå vidare om dom själva blir drabbade? Att tro att saknaden efter ett barn minskar med tiden är fel. Kanske vänjer sig kroppen vid sorgen och man blir ett med den, men saknaden blir bara värre för varje dag och den smärtan är så fruktansvärd att jag undrar hur det är möjligt att jag fortfarande fungerar ok i livet. Jag andas, sköter om mina barn, städar, tvättar, handlar spelar mitt skådespel dag för dag...min starka tro att jag får träffa min älskade Alexandra den dagen jag själv dör är kanske svaret. Varm kram till dig och din familj, jag vet hur ni också kämpar varje dag<3
Orden går rakt in i mitt hjärta...Om jag ändå kunnde göra nåt...Vänder sig i magen..Gråt i halsen..Uch Gud ...Tänker på dig varje dag..Finaste Shopie...Ger dig styrka kraft kärlek ja allt jag kan...BAMSEKRAM/christel
Kärlek till Dig❤❤❤
SvaraRaderaKänner som du Sophie, livet utan sitt älskade barn gör så ont! Ibland smärtsamt, ibland outhärdligt ont och oftast brutalt ont!
SvaraRaderaEn nära vän till mig träffade några bekanta till oss som frågade hur vi mådde. Min vän svarade att vi har det tufft. Det bekanta paret sa då:"men dom måste ju snart gå vidare i livet"...Då undrar jag, gå vidare till vad då? Min fråga till det paret som har två barn själva är hur dom kommer gå vidare om dom själva blir drabbade? Att tro att saknaden efter ett barn minskar med tiden är fel. Kanske vänjer sig kroppen vid sorgen och man blir ett med den, men saknaden blir bara värre för varje dag och den smärtan är så fruktansvärd att jag undrar hur det är möjligt att jag fortfarande fungerar ok i livet. Jag andas, sköter om mina barn, städar, tvättar, handlar spelar mitt skådespel dag för dag...min starka tro att jag får träffa min älskade Alexandra den dagen jag själv dör är kanske svaret. Varm kram till dig och din familj, jag vet hur ni också kämpar varje dag<3
Klump i halsen, tårarna bränner!!
SvaraRaderaTänker på er o bär er i hjärtat!
Kärlek o kramar <3 /Anna
<3 styrka till dig och din familj <3 kram JEN
SvaraRadera♡
SvaraRaderaSå få ord med så mycket mening i!! Din sorg går att ta på och det gör mig så ledsen!! Tänker på er dagligen!!
SvaraRadera<3 <3 <3 <3
SvaraRaderaOrden går rakt in i mitt hjärta...Om jag ändå kunnde göra nåt...Vänder sig i magen..Gråt i halsen..Uch Gud ...Tänker på dig varje dag..Finaste Shopie...Ger dig styrka kraft kärlek ja allt jag kan...BAMSEKRAM/christel
SvaraRadera