En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

tisdag 8 januari 2013

Mat - Livsnödvändigt behov!

Vi får så mycket stöd och kärlek i alla olika former.
Vi uppskattar och behöver allt det där, det vet ni❤
Vi är så tacksamma för alla medmänniskors värme för oss.

Det finns något jag alltid älskat att göra - laga mat.
Speciellt med Tristan.
Han brukade hjälpa till med maten, nästan varje dag. 
Dela grönsaker, ta av foliet på buljongtärningen, provsmaka kryddor och krydda, dela korven och duka bland annat.
Vi bakade ju också ofta, som många vet.
Gärna Tristans favoriter - cupcakes, i alla möjliga glada och härliga färger.
Fast han åt helst bara frostingen.

Allt det där har jag tappat totalt nu.
Även aptiten.
Hatar att laga mat, det ger mig extrem ångest.
Inte så konstigt förstås.

Men att äta är ju ett livsviktigt behov, för att orka något alls.
Och just nu är det andra som ser till att vi får mat i oss och äter för det mesta.
Vi äter oftast med närmaste familjen och vännerna.

Men, så är vi också bortskämda med att vara vän med världens bästa kock, Björn.
Lite då och då - oftast när vi behöver det som mest, utan att han vet det, står det matlådor på verandan som han varit och lämnat.
Björn är helt fenomenal på att laga mat, speciellt det vi gillar bäst - husmanskost!
Vi älskar hans mat.
För två månader sen öppnade Björn en lunchrestaurang Papa Bears, på Berga i Helsingborg.
Om ni har vägarna förbi och magen kurrar, tycker jag att ni ska välja det alternativet, istället för mcdonalds eller nåt annat skräp.
På hemsidan kan ni läsa menyn, ett par veckor framöver.
Tack Björn, för all god mat du servar oss med. Du är fantastisk!
Kolla in Papa Bears hemsida och planera in ett lunchbesök hos vår favoritkock! http://papabears.se/





9 kommentarer:

  1. Och vilket passande namn han verkar ha, Pappa Björn, som ser till att hans vänner får mat när de behöver det som bäst!

    SvaraRadera
  2. Fantastiskt fint av er vän att ställa upp och komma med mat. Karma<3

    SvaraRadera
  3. Vilken fin gest för några som behöver det som mest <3 /Anna

    SvaraRadera
  4. Amen Sophie! Du är ju helt fantastisk som bara orkar lyfta fram andra i detta.. men jag håller helt med dig. Björn finns alltid där, har det största hjärtat och har blivit som en bror för mig.
    Var rädd om dig!
    Kram♥
    //Emma

    SvaraRadera
  5. Fina Sophie, du är för söt! Kocken sitter här bredvid mig och rodnar en smula över dina fina ord. Han tackar ödmjukast för reklamen och säger att han även är väldigt användbar när det kommer till att bära flyttlådor och möbler. Släp har vi! Kramar till dig min vän ♥/ A

    SvaraRadera
  6. Vilka fina vänner, bekanta, släkt och familj ni verkar ha, förstår att det stödet är ovärderligt. Glöm inte att anledningen till att man är omringad av så många bra människor betyder att det just är vad andra anser om er, annars skulle de inte finnas runt er. Fast man inte känner er lyser det så tydligt igenom hur fantastiska ni är.
    All styrka, massa kramar / Camilla

    SvaraRadera
  7. jag gråter, men vet inte varför just nu, av hur rörande han är, att han förser er med mat ibland.
    av dina ord som beskriver allt det fina, avskalade o smärtsamma, som hur du beskriver honom.
    Om jag passerar ska jag absolut stanna där, dock bor vi i sthlm så kanske inte varje dag, men får jag tipsa om hans restaurang så ska jag göra det till dem som finns i närheten!!!
    Lider med er i flytten, kan inte förstå eller känna, men anar mig till det smärtsamma, ångesten, känslan, att lämna hans hem, men han kommer följa med, följa med er! Finaste Sofie Henrik och Tekla, som jag tänker på er och beklagar er sorg, och Tristan han finns hos mig varje dag, och det sjuka nu är att jag börjar se honom överallt, har sett era bilder och får för mig att jag ser honom lite då o då i verkligheten, på internet ja varstans, o jag som inte ens träffat honom, han finns kvar hos er.
    Finaste Tristan, vila i frid!

    SvaraRadera
  8. Vad snällt av er vän att fixa mat och vara ett så stort stöd! Misstänker att det är Björn som gått i parallellklass med mig i skolan:)
    Tänker på er! Många varma kramar Elin A

    SvaraRadera