Nä, jag kan inte vara poetisk och komma på någon fin synonom till skit.
Skit är skit, och det är det ordet vi använder idag.
Ibland kan ångesten få utlopp i form av gråt, irritation, ilska, pantflask-kastning i garaget eller snö-skottning.
Men ibland sitter ångesten fast i magen, bröstet och svalget.
Den vägrar att flytta på sig, trots sobril och medmänsklig kärlek.
Då är tillvaron på gränsen till outhärdig.
Då saknar jag mitt lilla barn så vansinnigt panikartat och desperat, att jag knappt får luft.
Att någon tömmer mer skit på skitberget, eller tömmer mer skit på skitbotten, hjälper naturligtvis inte en familj i sorg. Särskilt inte såhär innan jul.
TACK!
Och vet du vad?
Karma's a bitch!!
Jag hoppas verkligen alla runtom stöttar er i detta obeskrivligt tunga ni tvingas leva i. Allt annat är grymt, obegripligt. Många tankar o kärlek till er, kram Caroline W
SvaraRaderaDet finns inga "fina" ord för skit. Skit är skit, och det är just vad det är. Det är förjävligt om någon lastar mer skit på er, riktigt förjävligt!! Men som du säger, karma is a bitch...
SvaraRaderaKram❤
Nu vet jag inte vad som hänt, men att sparka på någon som redan ligger ner är aldrig okej!
SvaraRaderaHoppas ni kan ta er igenom julen med stöd från era vänner och familj <3
"Man får inte mer än man klarar av" - jag undrar just om personen som myntade det uttrycket har haft svårigheter...Personen i fråga saknar all medmänslighet och känsla för att finnas där för någon som redan ligger ner. Jag vet att ni klarar även detta, sorgligt bara att personen i fråga inte kunde hjälpa i stället för stjälpa!
SvaraRaderaKämpa, hitta lite mer styrka i ilskan, så kommer ni fixa även detta. Kram fina du!
Det här låter inte bra. Önskar jag kunde hjälpa dig. Kan jag det?
SvaraRaderaMassor, massor, massor med kramar <3
Sophie, jag pratar gärna om o lyssnar på det som har hänt, vad det än är! Behöver du kräka av dig, vråla, skrika eller slå: Shoot, jag står till förfogande! Kan det hjälpa bara lite lite lite, så gör det mig glad.
SvaraRaderaFolk som kastar skit om sig finns det gott om. Men att hoppa på ngn som redan har det svårt, där går fan gränsen!!! Sånt gör mig förbannad!
En stor rejäl kram skickas!
//Krellan
Du känner inte mig. Men bor i byn bredvid. Har barn i ungefär samma åldrar som dina...
SvaraRaderaVet inte vad jag ska skriva. Finns inga ord. Finns ingen tröst. När jag läser vilket jävla öde du och din familj fått möta vill jag bara lägga mig ner och skrika. Fan. Skit. Jävlar. Hur ska en mamma ta sig igenom det här!?
När jag läser dina ord känner jag igen mig. Eller ja, jag förstår känslan. Tomheten. Argheten. Min storebror dog när jag var 19. Och den sorg, saknad, tomhet som jag och mina föräldrar kände efteråt är inte alls samma sorg som din. Din sorg är din. Min sorg är min.
Men jag känner igen mig dina ord. Jag förstår att bloggen hjälper. Är en ventil. Det är bra.
Jag har tyvärr inga tröstande ord. Inte mer än att jag tänker på dig. Och önskar innerligt att ni fått ha er vackra Tristan kvar.
/Karoline CC
Bara så många tankar från mig! <3
SvaraRadera*kramar om*
Hej Sofie!
SvaraRaderaJag har följt din blogg några veckor nu. När jag läser om er sorg, din förtvivlan och saknad så gråter jag. Varje gång. Och ändå kan jag inte låta bli att följa dig på vägen. För jag hoppas att det någon gång ska lätta. Min son Charlie, tre år i februari, föddes med ett halvt hjärta. Han var döende innan det upptäcktes. Känslorna vi gick igenom då var fruktansvärda. Men han klarade sig. Du lever i min värsta mardröm.. Jag önskar så att jag kunde krama om dig. Låta dig gråta, skrika och få utlopp för lite av det som finns inom dig och ta emot dig när du faller.. Hade jag bott i din närhet hade jag knackat på dörren. Jag vet egentligen inte vad jag vill säga. Din blogg berör mammahjärtat ända uppe i norrland. Stor Kram på Dig och Din Familj. // Mia
Såg er på Ikea för någon dag sedan. Tänkte om jag skulle gå fram och säga hej... Du skrattade åt något din man sa. Jag minns då min familj gick igenom en kris att jag ibland kunde skingra tankarna och när någon då kom fram och sa något snällt och omtänksamt som påminde mig om all skit så slungades jag tillbaka ner i det svarta hålet. Jag gick aldrig fram till er men vill att du ska veta att ni finns i mina tankar.
SvaraRaderaNi är ständigt i mina tankar, än mer de dagar då vi kämpar med 2 års trotset. Biter mig i tungan o tänker på er, på er Tristan, på att ni säkert hade tagit alla dessa strider med trotset bara ni fått ha er fina onge kvar hos er. Du är en mamma att se upp till, all den kärlek du ger era barn, att följa dina innersta känslor o tankar här i bloggen får mig att vilja bli en ännu bättre människa o framförallt en ännu bättre mamma. Alla gör vi det bästa vi kan, eller jag intalar mig det iaf...men ibland behöver man en reminder om att ta vara på det som egentligen spelar någon roll, här o nu!
SvaraRaderaOch att höra att någon kastar skit på någon som redan ligger är för mig obegripligt o fruktansvärt. Som du skriver: Karma's a bitch
Sänder styrkande kramar/Anna