- Ja, fast inte samtidigt! Först låg Tristan där, och sen kom Tristan ut till mamma och pappa. Så blev där plats för dig i magen. Sen kom du ut till mamma, pappa och Tristan.
- Ja, fast nu är inte Tristan här i detta huset.
- Nej, han fick ju flytta till himlen.
- Mm, det var synd om honom.
- Ja, älskade vän, det är det.
- Och dig mamma, för du är ledsen.
Min lilla vackra stjärna, som du funderar.
En dag ska du få svar på allt.
En dag förstår du.
Och jag är livrädd...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar