En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

fredag 20 december 2013

Som ett frågetecken???

Har detta fruktansvärda hänt mig?
Min familj?
Något så brutalt och avskyvärt?
Blev min son, min Tristan, min bästaste onge, som jag väntat på hela mitt liv, påkörd av tåget mitt framför mina ögon?
Är det så?
Är det verklighet?
Dog mitt barn, där framför mig?
Jag förstår inte.
Mitt guld, mitt största i livet.
Gick inte att rädda?
Hur ska jag bara fortsätta och fortsätta leva?
Jag vill ju inte.
Jag vill ju inte leva utan Tristan.
En fot här.
En fot där.
I två olika världar.
En levande.
En död.
Vad ska jag göra?
Vart ska jag ta vägen?
Vad ska hända med mig?
Jag kan inte, vill inte leva med detta grymma bakom mina ögonlock.
Med detta onda i mitt hjärta.
Som ett stort blödande frågetecken, är jag...

1 kommentar:

  1. De gör så ont i mej att läsa om din förtvivlan önskar så jag bara kunde hjälpa på ngt vis.
    Kram ❤️
    Carina

    SvaraRadera