En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

lördag 20 juli 2013

Där i kistan...

Nergrävd i jorden.
Där i kistan ligger han.
Nerbäddad i sitt findus och Pettsson-påslakan och kudde.
Han har sina favoritkläder på.
Stålmannen-tröjan, dom blåa träningsbrallorna, röda munkjackan, strumporna med dinosaurerna, blixten/bärgarn-kepsen och hans älskade turkosa sandaler.
(Gud vad jag saknar dom skorna)
Också har han sin blixtenfilt på sig.
Vid handen ligger hans favoritbok, Blixten såklart.
I byxfickorna ligger blixten, bärgarn, rödis, herbie och kanske några fler favoritsaker som jag inte minns just nu.
Han har sitt bil-smycke på sig, de som han och Ellie valde tillsammans och köpte likadana.
I ena handen håller han sin ena snutte, och i den andra sin katten findus. Den andra snutten ligger längs hakan upp till kinden. Precis som han brukade lägga den själv, när han skulle sova.
Så ligger han där, där i kistan, i jorden...




15 kommentarer:

  1. Carina Kronqvist20 juli 2013 kl. 10:27

    Så fint Sophie och så fruktansvärt smärtsamt

    SvaraRadera
  2. Åh, fina du som klarar av att skriva detta ofattbara. Jag tänker på dig när jag bråkar med barnen om slarv, syskontjafs och annat och så skäms jag. Du hade nog välkomnat syskontjafs. Orättvisa värld. Tack gode gud för att ni har er dotter iaf! Många kramar Lina

    SvaraRadera
  3. Det är ju inte där han ska vara...
    Han ska ju vara hos er, sin familj.
    Så ofattbart fel.
    Kramar och kärlek till er❤❤

    SvaraRadera
  4. Oj, vilka ord, du berör Sophie!!
    Han är så fin eran tristan, han är den finaste lilla pojken på kyrkogården,
    Jag kollar alltid upp mot tristan när vi åker förbi.

    När du berättar allt detta så ser jag honom framför mig, en vacker vacker ängel, med alla sina bilar, i sina favorit kläder!

    Kämpa, en dag blir de bättre, aldrig bra, men bättre!!
    Ni är alltid föräldrar till tristan och Tekla, ni är inte föräldrar till ett änglabarn, ni är föräldrar till fina Tristan & fina Tekla <3

    Tänker så ofta på er, vill ge en varm varm och hård kram!!!

    SvaraRadera
  5. Mitt hjärta gråter för dig <3 så sorgligt så jag hittar inga ord. Kram JEN

    SvaraRadera
  6. Du är klok du, lilla Sophie!
    Man får vara bra stark för att kunna vara så skör och trasig, Tristan har allt en sjutusan till mamma!
    Du tänker, vrider, vänder, känner och petar på det onda... precis som man ska. Det finns ingen väg runt det som gör ont, man måste gå rakt igenom det.
    Solen skiner på andra sidan rullgardinen för dej, Tristan och lilla Tekla!
    Tänker på dej! 
    Kram Åsa

    SvaraRadera
  7. Varenda dag tänker jag på er, helt okända människor, och er tragedi.
    Varenda dag jag går på en parkering eller gata vaktar jag min dotter slaviskt och tänker på hur lätt en olycka kan ske.
    Jag har aldrig varit överbeskyddande förut, min dotter är så försiktig av sig, men er olyckshändelse gör att jag tänker steget längre.
    Allt kan hända..

    Det låter som om Tristan har det väldigt fint och mysigt om man nu kan skriva så om en kista..

    SvaraRadera
  8. Tänker på er ofta ofta! På det ofattbara och orättvisa som hänt. Känns skönt att läsa att er familj och vänner fångar upp er när det behövs, även om sorgen är lika tung.
    Många varma kramar Elin A <3

    SvaraRadera
  9. Tänker.på er dagligen och tänder ljus ofta för er alla!!!Skickar Bamse kram å styrka med gråt i halsen och vändningar i magen..Så FEL..Så Oerhört Orättvist och grymt..Stora omfamnande kramen./ christel

    SvaraRadera
  10. Önskar av hela mitt hjärta att ni slapp stoppa om er älskade Tristan där! Tänker ofta på honom fast vi aldrig träffats <3 Varm kram // Karin

    SvaraRadera
  11. Hjärtat, det här inlägget har jag läst flera gånger och varje gång har jag lämnat det utan att skriva något. Tänkt, det gör jag senare, vill skriva de rätta orden när du har skrivit så fint om hur kärleksfullt ni gjort det för honom. Jag har tänkt mycket på begravningen, hur oerhört fint, kärleksfullt, noggrant och genomtänkt den var. Ni är unika du och Henrik, er kärlek till barnen är det starkaste. Love you

    SvaraRadera
  12. Så fint ni gjorde för honom <3
    Men så brutalt ont det gör att ni skulle behöva bädda för honom där, i kistan! Det är inte rätt nånstans ;(
    Kärlek o kramar <3 /Anna

    SvaraRadera
  13. Åh mitt hjärta värker och tårarna tränger fram. Du är så stark som orkar skriva och dela med dig av dina minnen och händelser!
    En jättekram till dig, superduperSophie ❤
    /Vera

    SvaraRadera
  14. ♡♡♡ / ulrika

    SvaraRadera