En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

onsdag 10 oktober 2012

Overkligt...











23 kommentarer:

  1. Finner inga ord.. Otroligt vackra allihopa <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sofie- vill bara säga att jag tycker att du är en underbar människa- vi pratade en hel del under våra graviditeter på Ringstorp 2011- du var ett fint stöd. Önskar att jag kunde ge det tillbaka till dig nu!. Jag beklagar verkligen, finns inga ord. Tristan finns i våra hjärtan. Marlene

      Radera
  2. Hej Sophie! Har fått veta vad som har hänt idag. Jag är så ledsen för din skull, detta är helt ofattbart hemskt. Finner inga mer ord att skriva. Vill bara att du ska veta att jag tänker på dig och hoppas att du kan få styrka att ta dig framåt en dag i taget. Många kramar från Jeanette med Erik och Martin (Pålsjö östra förskola)

    SvaraRadera
  3. Så fel, så vansinnigt fel. Ingen förälder borde behöva gå igenom det ni tvingas göra. Gråter...finner inga ord. All kraft och styrka önskar jag er. Kram C

    SvaraRadera
  4. Så fel, så vansinnigt fel. Ingen förälder borde behöva gå igenom det ni tvingas göra. Gråter...finner inga ord. All kraft och styrka önskar jag er. Kram C

    SvaraRadera
  5. Så fel, så vansinnigt fel. Ingen förälder borde behöva gå igenom det ni tvingas göra. Gråter...finner inga ord. All kraft och styrka önskar jag er. Kram C

    SvaraRadera
  6. Jag beklagar sorgen och skickar massa styrkekramar till er familj! Vila i frid Tristan <3

    Malin

    SvaraRadera
  7. Vill bara skicka en stor KRAM till er/Linda Jensen

    SvaraRadera
  8. Beklagar i det djupaste vad som har hänt. Jag grät när jag fick höra och gråter än. Dina inlägg och alla kommentarer rör mig till tårar varje gång. Hur kan man gå vidare efter något sådant här? Att veta att man inte har något val, utan måste fortsätta leva, andas...för Tekla. Men kärleken till varandra och till livet är starkt och har en förmåga att övervinna allt, med tiden... Berättade för min flicka idag att en liten pojke, lika gammal som hon, nu var uppe i himlen. Hennes replik var: "Om jag blir en fågel, då kan jag flyga och hälsa på honom".

    Tänker på er och er lille son.

    Kramar från Caroline K.

    SvaraRadera
  9. Jag kan inte sluta gråta, jag beklagar det fruktansvärda som er familj råkat ut för och önskar att jag kunde hjälpa er på något sätt. Jag hoppas ni hittar styrka i varandra, du och din familj..styrka att orka..att minnas..att leva. Vill bara krama er.. hårt. /C

    SvaraRadera
  10. Det är så fel...... Sänder kärlek och kraft genom tanken. Detta ska ingen behöva uppleva.... Så hemskt och fel... Kramar om hårt.

    SvaraRadera
  11. Vila i frid Tristan... Ingen förälder ska behöva överleva sina barn...

    SvaraRadera
  12. Skickar en styrkekram/Lotta

    SvaraRadera
  13. Älskade ni, det är med varmt hjärta vi tittade på detta. Så mycket kärlekt till er fina kille och jag ser framför mig hur han och Henrik jammar "highway" låten från Blixten Mc Queen. Har suttit och läst och tittat mycket på Tristans blogg och mitt i alla tårar så blir jag så varm inombords och kan sitta och le åt allt han har hittat på och alla kloka saker han har sagt. Tristan är en mycket, mycket speciell kille och han har gett så mycket under sin korta tid han fanns hos er.

    Himlen är fantastiskt vacker i dag, den spricker upp i rosa och lila.....Tittar ut och känner att Tristan har det bra, han finns med oss trots att han inte är här.
    Många varma kramar.

    SvaraRadera
  14. Så fina dom är!
    Men det är så fruktansvärt fel, ingen ska behöva se sitt barns dödannons. Och inte behöva begrava sitt eget barn. Så otroligt fruktansvärt!
    Jag tänker på er och lider med er!
    Kramar

    SvaraRadera
  15. Som ett slag i magen när jag läste tidningen igår....så ont....så fruktansvärt ont....
    Det är så fel....så fruktansvärt fel....verkligen overkligt....

    Vila i frid Tristan <3

    Skickar extra mycket styrka o kraft till er!
    *kramar om hårt hårt hårt*
    // Krellan

    SvaraRadera
  16. Så hemskt! Så overkligt!
    Fin annons med mycket kärlek. Jag känner att en annons för oss hade kunnat se precis likadan ut om det vore vår son som drabbats. Ett barn som leker med Blixten mc Queen och tittar på filmen alldeles för många gånger. Lyckan, helt bekymmersfri, det finns inget i världen som ska kunna stoppa en treåring på detta vis. Så overkligt.
    Styrka till er!

    SvaraRadera
  17. Så väldigt fina, men så otroligt sorgliga. Ingen förälder ska behöva gå igenom det ni går igenom. Är så fruktansvärt ledsen för er skull. Vila i frid Tristan.

    SvaraRadera
  18. Livet är orättvist och när ett litet barn rycks bort börjar man verkligen tvivla.
    Jag förstår er sorg, rädsla, ilska, smärta och allt ni känner.
    Ni har en lång lång väg framför er men med små små steg kommer ni framåt i er takt,
    Ta vara på varandras styrka och kärlek och er lilla tös gör att ni måste ta nästa steg och nästa andetag. På något sätt är begravningen början på något annat och lite lugnare om ni förstår vad jag menar! sorgen och smärtan är enorm och tar jättelång tid att bearbeta om man överhuvud taget kan göra det. Såren finns alltid men det blir uthärdligare med tiden.
    Från en som vet och som har samma erfarenhet som ni!
    Kramar om er!
    änglamamman Susanne

    SvaraRadera
  19. Jag vill bara krama dig Sophie. Vi känner inte varann på det viset. Men det spelar ingen roll nu. Jag är också en mamma... Det du/ ni går igenom är den värsta mardrömmen som kan hända en förälder.
    Jag gråter också var gång jag läser din blogg. Värderar mina barn varje sekund. Vi har bara dem till låns, det påminner du mig om var dag. Tänker på Björn Afzelius. Kanske du kan finna tröst i hans låtar... Varma kramar Diana Johansson(fd. Nielsen)

    SvaraRadera
  20. Sophie, Henrik och Tekla... Hoppas ni finner lite tröst i den här dikten. "Letter from Heaven".

    To my dearest family, some things I'd like to say
    But first of all, to let you know, that I arrived okay.
    I'm writing this from heaven, here I dwell with God above
    Here, there's no more tears of sadness; Here is just eternal love.

    Please do not be unhappy just because I'm out of sight;
    Remember that I am with you every morning, noon, and night.
    That day I had to leave you when my life on earth was through
    God picked me up and hugged me and He said, "I welcome you."

    "It's good to have you back again, you were missed while you were gone,
    As for your dearest family, they'll be here later on.
    I need you here badly, you are part of my plan,
    There's so much that we have to do to help out mortal man."
    God gave me a list of things that he wished for me to do
    And foremost on my list is to watch and care for you.

    And when you lie in bed at night; the day's chores put to flight,
    God and I are closest to you, in the middle of the night.
    When you think of my life on earth, and all of those missed years,
    Because you are only human, they are bound to bring you tears.
    But do not be afraid to cry, it does relieve the pain,
    Remember there would be no flowers, unless there was some rain.

    I wish that I could tell you all that God has planned,
    But if I were to tell you that, you wouldn't understand.
    But one thing is for certain though, my life on earth is o'er,
    I'm closer to you now than ever was before.
    There are many rocky roads ahead of you and many hills to climb,
    But together we can do it by taking one day at a time.
    There is a very wise philosophy and I'd like to share it with you,
    That as you give unto the world, the world will give unto you.
    If you can help somebody who is in sorrow and pain,
    Then you can say to God at night, "My day was not in vain.
    And now I am contented, that my life is worthwhile,
    Knowing as I passed along the way I made somebody smile."

    So if you meet somebody who is sad and feeling low,
    Just lend them your hand to pick them up, as on your way you go.
    When you're walking down the street and you've got me on your mind,
    I'm walking in your footsteps only half a step behind.
    And when it's time for you to go, for that body to be free,
    Remember you're not going, You're coming here to me.

    SvaraRadera
  21. Sorglig men väldigt vacker dikt.. Vill bara säga att ni finns i mina tankar varje dag. Lider med er även om jag aldrig kan sätta mig in i er smärta. Varma kramar till dig o din familj
    /Carloline

    SvaraRadera
  22. Sophie!
    Äntligen fann jag din blogg. Hoppas mitt kort kommit fram till dig. Vill skicka dig tusen varma styrkekramar som hjälper dig att överleva... Livet är så himla orättvist - du min, vän har drabbats av den fasan som är störst på jorden. Den fasan tänker jag ofta på trots att mina barn är vuxna. Man ska ALDRIG behöva berövas sitt barn. Sophie, du har sagt en gång till mig att jag skulle vara den pedagog som skulle kunna ta hand om Tristan. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag vore den som tog hand om honom åt dig nu. Min dotter Paulina skickar en varm och innerlig kram till dig.
    Ingrid

    SvaraRadera