Blodet från hans näsa.
Rinnande nerför hans kind och mun.
Hans blod på mina händer, mellan mina fingrar.
På min tröja.
Mitt lilla barns blod.
Tekla krockade med en kompis idag, på rutschkanan.
Blod strömmade ut från hennes näsa.
Ner över hennes mun.
På mina händer, mellan mina fingrar.
På min tröja.
Mitt lilla barns blod.
Hon skrek.
Han skrek inte.
Han var död då.
Hon lever.
Men blod är blod.
Och blod är död för mig.
Mitt döda barn.
Hatar blod!!
Älskade fina. Finner inte mycket mer ord för jag känner så med dig,er♥
SvaraRaderaFinns inte ord men känner så otroligt med er Sophie.
SvaraRaderaTänker på er och kramar om er genom mina tankar ♥
Från Malin
Kära du...
SvaraRaderaJag hittar inga ord,när jag läser i din blogg.
Men,jag känner så mycket för dej,med dej,att det nästa gör ont fysisk.
Skulle vilja packa in dej i skyddande bomull,så att du slapp känna smärta och sorg. <3
Många,många varma tankar och kramar från mej./Sölvi
Att er verklighet ser ut som den gör är omänskligt. Att du ens ska behöva skriva dessa ord är omänskligt. Att ni ska leva utan er käraste är ofattbart. Att ni kämpar förstår jag....
SvaraRaderaNi är i mina tankar VARJE dag. / Lina