Kom Mörker...

Det är tröttsamt att ständigt vara på jakt efter ljuset, när man lever i mörkret.
Måste vara i ljuset.
Måste vara glad.
Måste kämpa.
Alltid jaga ljuset.
Glädjen.

Det gör faktiskt ofta ont, att bli bländad av ljusets smärtsamma stråle.

Ibland vill man faktiskt bara få lov att vara där i mörkret.
Inte jaga nånting annat.
Inte kämpa.
Bara få ligga där i lugn och ro, i mörkret, där man faktiskt är.

Vara där man är nu, och slippa tänka på att man måste vara nånstans där man faktiskt inte är.

Kom mörker.
Det är okej att du är hos mig nu.
Stanna här.
Jag orkar inte jaga ljuset nu ändå.