En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

tisdag 4 februari 2014

Tåget körde på....

Imorgon ska vi berätta för henne.

"Tåget körde på din storebror, därför är han död, det är därför han bor i himlen nu, istället för hos oss"

Storebrorhand och Lillasysterhand


Brutal verklighet.
Vi checkar ut, på obestämd tid.
Vi hör er, men vi kanske inte orkar svara er just nu, då...
Det är extrem uppförsbacke nu.

Sömnmeds och kudde nu.

Natti
Upplagd av kl.

6 kommentarer:

  1. Anonym5 februari 2014 kl. 00:07

    Tänker på er! <3

    Kram,
    Monika

    SvaraRadera
  2. Anonym5 februari 2014 kl. 01:12

    Kära Sophie! Den bilden förmedlar allt: Han håller hennes hand, då, nu och för alltid. All värme till er från en -av många- bloggläsare som ofta har er i sina tankar. Maria.

    SvaraRadera
  3. Anonym5 februari 2014 kl. 06:34

    Tänker på er så ♥ Varmaste kramar från Malin

    SvaraRadera
  4. Anonym5 februari 2014 kl. 07:32

    Massa styrkekramar till er/Sofie

    SvaraRadera
  5. Anonym5 februari 2014 kl. 08:27

    Så fina tillsammans... Mitt hjärta blöder för er..

    SvaraRadera
  6. Anonym5 februari 2014 kl. 13:02

    Så ont det gör i mitt hjärta för er skull! All kraft och ork till er när ni ska ha det samtalet med Tekla, varför ska ni vara tvungna att ha ett sånt samtal överhuvudtaget?! Det är så fel...

    Vilken bild - orden stockar sig i halsen på mig och ögonen grumlas..fina fina ongar..

    Varm kram
    Mia H

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)