Tristan älskar Tingeling, han har sett alla de andra filmerna miljoner gånger.
Han hade älskat denna oxå.
Sånt gör ont.
Allt han missar.
Just nu blir dagarna bara värre.
Jag hatar att inte vakna av att han väcker mig.
Så fort jag slår upp ögonen på morgonen, hugger det i mitt bröst, ångesten börjar bränna i min kropp och magen gör ont.
Jag drar ett extra andetag och har svårt att svälja.
Jag vill vakna som vanligt, av att han kryper ner under mitt täcke, eller att han kallar på mig.
Nu måste jag samla mig, försöka svälja, andas och bita ihop.
Där är en dotter, världens finaste, som kallar och behöver mig.
Och jag går in till henne, ler och säger godmorgon!
Hon kastar sig ner i sängen igen, skrattar och busar.
Innan var det Tristan som hann in först till henne. Han älskade att springa in till henne på morgonen, han startade musikmobilen och stoppade in hennes napp.
"jag passar henne, medan du går på toa, mamma"
Så stolt storebror, älskade sin lillasyster så.
Älskade storebror, hon saknar dig!