En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

tisdag 31 december 2013

2014

Nyårsafton betyder inget speciellt för mig.
Ingen särskild tradition.
Har nog aldrig varit.
Människors ursäkt för att dricka sig packade för det mesta.
En annan är att få elda och smälla upp en massa pengar, gärna i folks brevlådor eller dylikt.
Nej, jag är inte bitter.
Raketer är vackra att titta på, några minuter vid tolvslaget.
Allt annat är totalt o-värt.
Alla djur som blir skrämda och alla olyckor som sker i samband med raketer och smällare.
Jag tycker det är jätte obehagligt och håller mig helst vid husväggen.

Hursomhelst, önskar jag givetvis alla ett gott 2014!

Vi har varit hos Tristan och Micke, tänt tomtebloss och Tekla sjöng "blinka lilla stjärna"!
Vår lilla stjärna...tänker så mycket på våra stjärnor som bor uppe i himlen.





Var rädda om er ikväll!
Tänk en extra gång i alla beslut gällande alkohol, raketer och bilkörning!

Puss och kram från Sophie

måndag 30 december 2013

Teklas första huvudfoting

Visst räknas denna som en huvudfoting?
Tydligt huvud, ögon, näsa och mun.
Visserligen är armar och ben bredvid varandra sidan om, men ändå.
Vi räknar den som första huvudfotingen.
Tekla, 2 år och 3 månader.



lördag 28 december 2013

Du smakar salt...

"Chans" är en av mina absoluta favoritlåtar med Kent.
Men Kent klarar jag inte att lyssna på än...
Det är för normalt.
Det går inte.
Men läsa lite texter börjar kännas okej.

"I trängseln utanför
Sen december ingen snö
Jag följer efter dig
genom kön

Du stryker fingrarna
lätt mot min kind

Och i ett ögonblick
då allt står still
så får jag en chans att säga
allt det jag aldrig sagt
så får jag en chans att ge dig
allt det du aldrig haft
Men var för feg

Det finns ett enkelt svar
Du är varm när jag är kall
Du tar så lite plats
Jag tar allt

Jag trycker läpparna
lätt mot din hals

Jag frågar ”gråter du?”
Du smakar salt

Du gav mig en chans att säga
allt det jag aldrig sagt
Du gav mig att en chans att ge dig
allt det jag aldrig ger dig

Dom små små orden är svåra ord
Och de hårda orden är enkla ord
Jag fick chansen, du gav mig chansen
men nu är det för sent
Nu är det för sent"

Har sagt det innan och säger det igen, Jocke Berg - ett musikalisk och poetiskt geni!

Om ni vill lyssna: Tryck här!

fredag 27 december 2013

Angående frågestunden...

Jag har fått många frågor, både lätta och svåra, korta och långa.
Jag har börjat så smått att skriva ett inlägg, med svar.
Men det blir nog för långt, så jag kommer att dela upp dom.

Efter helgdagarna är slut och "vardagen" börjar igen, sätter jag igång att publicera svaren.

Så passa på att fråga fram tills dess.
Man vet inte när jag orkar nästa gång.

För övrigt...försöker vi bara överleva och glida genom julen utan att känna för mycket.
Ja, det är faktiskt så man orkar för Teklas skull.

Kram S

onsdag 25 december 2013

The Story

Lyssna här
The Story - Brandi Carlile

"The Story"

All of these lines across my face
Tell you the story of who I am
So many stories of where I've been
And how I got to where I am
But these stories don't mean anything
When you've got no one to tell them to
It's true... I was made for you

I climbed across the mountain tops
Swam all across the ocean blue
I crossed all the lines and I broke all the rules
But baby I broke them all for you
Because even when I was flat broke
You made me feel like a million bucks
You do and I was made for you

You see the smile that's on my mouth
It's hiding the words that don't come out
And all of my friends who think that I'm blessed
They don't know my head is a mess
No, they don't know who I really am
And they don't know what I've been through like you do
And I was made for you...

All of these lines across my face
Tell you the story of who I am
So many stories of where I've been
And how I got to where I am
But these stories don't mean anything
When you've got no one to tell them to
It's true... I was made for you

Oh yeah, well it's true... that
I was made for you...



















lördag 21 december 2013

Sista gången...

Allt är en dimma.
Suddigt.
Blurrigt.
Var det jag därinne i rummet, där Tristan låg helt stilla i en kista?
Hur får man tiden att stanna i ett sånt rum?
Att vara för evigt.

Vad skulle jag göra eller säga en sista gång?
En sista gång med mitt barn...
Sen skulle jag gå ut.
Vände mig om, ryggen mot honom och gå.
Gå ifrån honom.
Tillbaka ut i livet.
Han skulle ligga kvar och vara död.

Henrik läste hans favoritsaga.
Jag kan den utantill.
Men jag saknar att läsa den.
Men jag skulle inte klara att läsa den för någonannan.

Kom Tristan, kom tillbaka nu.
Jag vill inte se tåget köra på dig fler gånger.
Jag vill inte se dig där i kistan för sista gången.
Nu orkar jag inte mer.
Nu måste du komma tillbaka till mig...
Kom till mamma, min bästaste onge...

fredag 20 december 2013

Jag vann!!!!!

Fick nyss ett telefonsamtal att jag vunnit en städning av hemmet och dom undrade, när dom kunde komma och städa åt oss?!
- Söndag blir bra!
Perfekt innan jul ju.
Där slapp man julstädningen själv, som legat som en betongblock på ryggen.

Nu måste jag le litegrann, jag vinner ju aaaaldrig nåt.
Också vinner jag dessutom en städning.

Wihooo😄

Som ett frågetecken???

Har detta fruktansvärda hänt mig?
Min familj?
Något så brutalt och avskyvärt?
Blev min son, min Tristan, min bästaste onge, som jag väntat på hela mitt liv, påkörd av tåget mitt framför mina ögon?
Är det så?
Är det verklighet?
Dog mitt barn, där framför mig?
Jag förstår inte.
Mitt guld, mitt största i livet.
Gick inte att rädda?
Hur ska jag bara fortsätta och fortsätta leva?
Jag vill ju inte.
Jag vill ju inte leva utan Tristan.
En fot här.
En fot där.
I två olika världar.
En levande.
En död.
Vad ska jag göra?
Vart ska jag ta vägen?
Vad ska hända med mig?
Jag kan inte, vill inte leva med detta grymma bakom mina ögonlock.
Med detta onda i mitt hjärta.
Som ett stort blödande frågetecken, är jag...

torsdag 19 december 2013

Sånt här gör riktigt riktigt ont...

Hittade en gammal kalender från 2010.
Mitt hjärta ville inte bläddra igenom den, men jag kunde inte sluta.
Så kom jag till denna sidan...


Två veckor jag minns så väl...

Tristans 2-årsdag.

Tristans första luciatåg. (Han vägrade såklart vara med, ingen bestämde vart, hur eller när han skulle sjunga.

Tristan blev sjuk igen. Fick gå till doktorn igen. Envisa och otäcka förkylningsastman. (Som dom för övrigt kallade förkylningsastma i 3,5 år och han fick både airomir och pulmicourt? varje dag.

Också kom söndagen, med ett positivt graviditetstest i handen, och en Tekla i magen.

Två veckor jag minns så väl...
Nu är Tekla här, men inte Tristan...

Tomteflicka

Har skickat iväg en liten tomteflicka på julfest, på förskolan.
Överlycklig och superstolt över sina tomtekläder.
Så söt att man tappar andan...






onsdag 18 december 2013

Dagens pyssel

Idag har vi samarbetat, jag och min kära blivande man.
Vi har knåpat ihop en prydnadstege av björk.
Vi kallar den Nalle Puh-style, lite snett och ojämnt, men det är ju det som är det charmiga.

















Vår fina granne Linda blev förtjust i idén redan igår, när en fågel viskade om den i hennes öra:-)
Så givetvis gjorde vi två direkt.


En tidig julklapp som tomten lämnade vid hennes dörr❤️
Dock tror jag inte vi tillverkat den sista, verkar finnas mer efterfrågan på dom:-)


Väl inne fortsatte pysselfingrarna att klia, så då blev det minsann gjort tre sådana här också.
Gamla majsburkar, som är klädda i matt presentpapper, med en liten spetskant påklistrad på insidan.
Vita hyacinter fick flytta ner i burkarna.
Och som extra krydda, kryddade jag överst med lite kanel, kardemumma, ingefära och nejlikor samt strödde lite tjusiga stjärnor över.
Doftar underbart om dom.
Och dom får bli en liten julklapp till Teklas "fröknar" (pedagoger) på förskolan, för att vi tycker om dom och önskar dom en God Jul❤️





Galet trött Sophie ska nanna kudden nu.

Glöm inte att passa på att fråga det ni undrar nu...

Kram/S

Också kommer den där jävla julen....

............
Igen...
Utan honom...
Mot min vilja...
Fy fan vad ont jag har...

måndag 16 december 2013

Frågor på det?

Många av er undrar och ställer frågor till mig via mail eller kommentarer.
Det är helt okej.
Men jag har varken orkat eller funnit tiden till att svara på allt.
Därför har det mesta nog blivit obesvarat.

Har aldrig haft en frågestund i min blogg tidigare, har väl aldrig haft människor som undrat något innan!
Jag är inte så himla intressant, men vi kör!
Fråga på!
Alla frågor är tillåtna.
Dåtid.
Nutid.
Framtid.

Inga frågor är konstiga eller dumma!

Däremot kanske jag inte klarar att svara på något.
Men jag ska göra mitt bästa.
Det får ta den tiden, det tar!
Okej?

Frågor skickas till mailen, sophie_hultberg@hotmail.com

Kram

fredag 13 december 2013

Lucia utan sånglärkan...

Imorrn firas Lucia-dagen på Teklas förskola.
Och vår lilla sånglärka som kan alla sångerna missar detta. :-(
Såhär såg hon ut, efter att ha varit hemma en kvart, efter dagis idag.


Klagade på magont och tempen visade 38.6!
Efter ytterligare en kvart visade tempen 39.4 och hon såg ut såhär.


Så sov hon sådär på mig i 1 1/2h, vaknade och kräkte ner hela sig själv, soffa och matta.
Efter en dusch, ombyte och rengöring av matta och soffa, såg hon ut såhär igen.





Lilla sjuklingen - jag får sån extrem ångest, när våra barn är sjuka.
Speciellt kräksjuka!
Minnen som väcks till liv igen.

Dessutom, tråkigt att hon missar Lucia, hon älskar sin tomtedräkt och är ju så himla duktig på alla sångerna.

Nåja, där kommer fler lucia-dagar och jag slappnar av igen.
Självklart har jag varit spänd och nervös inför morgondagen, med alla barn och föräldrar samlade så.

Nu hoppas vi på en lugn natt i alla fall!
Natti

onsdag 11 december 2013

Fastnade i köket ikväll...

Hade ett piggt ögonblick, efter kvällsmaten, då jag satte igång ett lusse-bak.
Det ångrade jag ju såklart lite, när jag hamnade i det spinnande myset i soffan med Isodor.
Men klockan plingade och jäsningen var klar.
Bara till att lyfta på bakdelen och och ta tag i degen. ;-)
Provade ett för mig nytt recept, det som blivit framröstat till den godaste lussebullen av "experterna"!
Måste säga att jag blev nöjd, och goda är dom!





Sen fastnade jag såklart i lite fix och trix i köket.
Ett hem blir aldrig färdigt.
Det vore väl tråkigt om det var så.
Fick en underbar julros av A-C, Ulf och Ebbe idag.





Också kom äntligen några av mina fjärilsbilder upp på väggen.
Och några av Jessicas vykort.











Jag älskar faktiskt mitt hem.
Har aldrig varit så trygg och bekväm i något av mitt hem innan.
Detta känns verkligen som hemma.
Och jag älskar fixa och trixa med små detaljer här och där.
Men nu får det minsann räcka för idag.
Trött så jag mår illa, och efter en dag med psykolog-samtal vet jag att det brukar bli rörigt i huvudet på natten.
Bäst att börja somna...
Natti❤️

And the winner is.....

Vinnaren i den här tävlingen, tycker jag är ganska självklar.
Råder inga tvivel, Tekla och jag är rörande överens!

Vinnaren av bästa "crazy person imitation" är Henrik!!!!


Den andra bidragen:






En tuss av lugn...

När jag slänger mig i soffan och tussen hoppar upp till mig.
Jag gömmer min hand i den mjuka och fluffiga pälsen.
Lägger min haka mot hans panna.
Klappar och kliar honom.
Då spinner han så att bröstkorgen vibrerar på mig, och jag fylls av ett lugn.
Sluter min ögon.
Tankarna stängs av.
Allt som hörs är tussens spinnande av kärlek.
Och jag njuter...



tisdag 10 december 2013

Julgodis på gång...

Fick ett ryck och satte igång med lite julgodis!
Chokladkola


Kanderade mandlar






Mamma, vad har du gjort med håret?

Det var det första Tekla sa till mig, när hon kom hem från dagis!





Också kände hon nyfiket på den rakade sidan, och log!
- De e gulligt, säger hon sen!

Go-unge!

Tack Malin som sponsrade friseringen idag.❤️
(Sjukpenning blir man inte fet på)

När jag skrapar rätt på trisslotten, betalar jag din klippning tills du är 75år. (Sen kanske det börjar trilla själv) ;-)

Tack Sofie på Touch Landskrona, som fick mig att våga förnya!

måndag 9 december 2013

Bjällerklang!

Ur "Klingeklang klingeklang" växte Bjällerklang fram och på två dagar hade hon lärt sig hela texten och melodin!
Vår lilla sånglärka!

YouTube Video


Gästinlägg av lillasyster.

Detta är ett gästinlägg, skrivet av min lillasyster Malin❤️

Kl 04.32 väcks jag av Erik som sätter sig upp i min säng. Han säger:
-Mamma, Tristan har hälsat på mig! Han har varit hos mig, vi har ätit frukost. Sen la han sig ner och somnade om igen.

När vi vaknade strax efter kl 7, så pratade vi om att det var Tristans födelsedag, när vi stod vid hans foto.
Erik berättade igen att Tristan hade varit hos honom.
- Mamma, han var hos mig, han är inte död längre! Han kom tillbaka och vi åte frukost, jag och Tristan. Mamma, han kan åka skatebord Tristan och han kan hoppa med den! Det kan han, Tristan!

Lyckan i blicken helt obeskrivlig och samtidigt en sån smärta i mitt hjärta... Mitt älskade lilla barn som förstår så mycket men ändå inte allt, han försöker så förtvivlat att få ihop pusselbitarna...

Han längtar efter dig Tristan, han längtar så !

Tack mosters finaste stjärna för att du kom till honom i drömmen i natt !
Älskar dig ❤️




söndag 8 december 2013

Tristan's födelsedag utan Tristan.

Idag har vi bara gjort saker som Tristan hade gillat och tyckt var roliga.
Moster och Erik kom imorse och åt frukost med oss.
Hade aldrig tagit mig igenom denna dagen utan dom.
Våra små hjältar, som bär och älskar så.

En sådan här dag, dvs en födelsedag för ett barn, som inte längre finns hos dig, tar man sig igenom på ett sätt, man firar den så som han önskat, så som de små älsklingar som finns kvar här tycker är roligt.
Man hyllar.
Visar att man älskar, saknar och minns.

Det är inte smärtfritt.
Det hugger, skär och sliter i hjärtat.
Stundtals vill man lägga sig i fosterställning i sängen och gråta tills man knappt kan andas.

Men då skulle Tristan bli ledsen.
Jag vet ju att han är här omkring, utan att synas.
Jag vet att han vill att hans födelsedag ska fortsätta att vara speciell.
Det var ju då jag blev mamma till honom.
Det var då han kom till världen.
Vår speciella och underbara bästaste onge.

















Men gode gud, så ont det gör.
Mardröm.
Mardröm.
Mardröm.

Dagen i bilder, utan någon utförligare förklaring.
Pulkabacken.
Tomtenissar.
Köttbullemiddag.
Jordgubbstårta, med Tristans T-ljus tänt.
En ny pez-figur med pez-godis.
Ljuslyktor och massor av ljus tända, både inne och ute.
Precis allt han älskar och hur han brukar fira sin dag.












































Tack alla älskade vänner, familj och medmänniskor för era sms, mail och kommenterar idag.
Det har varmt oss och hjälpt oss att klara dagen.

Natti❤️