En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

torsdag 6 februari 2014

Rörig hjärna!!!

Mitt huvud samarbetar inte alls med mig.
Kan inte sortera och reda ut mina tankar.
Säger och skriver fel ord.
Minns ingenting.
Glömmer allt.
Ljudkänslig.
För många intryck = kaos

Hade egentligen ett jättelångt inlägg, med viktiga saker att skriva här idag, men det försvann igen.
Någon blåste i det ena örat, så att det flög ut genom det andra.

För övrigt fortsätter jag i neråtspiralen...
Neråt.
Neråt.
Neråt.
Där det är mörkt och kallt.
Där hittar ni mig.

Godnatt!

6 kommentarer:

  1. Sophie älskade hjärtat, jag har läst om dig och den hemska olyckan med Tristan. Kan bara ana din smärta, sorg och saknad efter honom. Jag hoppas och ber att du ska få styrka och kraft att ta dig uppåt igen och framåt steg för steg med hjälp av nära och kära och professionell hjälp. Ge inte upp, ta hjälp från utsträckta händer, kramar, tankar från oss alla som följer dig i tanken, vi hjälper dig sakta uppåt och framåt.

    En äldre dam

    SvaraRadera
  2. Kan delvis känna igen det där, att allt är ett enda blurr...inte kunna sortera tankarna...knappt komma ihåg vad man gjorde precis, eller än värre igår! Du vet säkert lika väl som jag att detta är pga av stress, inre stress.
    Jag började gå på taktil massage i Marieholm när min kropp höll på att haverera. Även om det va 2011 så använder jag mig fortfarande av andningsövningen o sättet att tänka o landa. Kanske kunde va nånting för dig?
    Tänker på er, kärlek o kramar <3 /Anna

    SvaraRadera
  3. UPP UPP UPP I LJUSET, JAG LYFTER : Jag ber och jag ber. UPP UPP
    KRAM / Tina

    SvaraRadera
  4. Jag hittar dig var du än är hjärtat <3 En minut i taget, ett andetag i taget. Inga måsten och inga krav. Love you

    SvaraRadera
  5. Tänker på er Sophie. Styrkekramar från Malin

    SvaraRadera
  6. Skickar ner ett värmeljus och en yllefilt!

    Kram/Marie

    SvaraRadera