Så gick Onsdagen...

Alltid vid min sida, väntar t.o.m snällt och tålmodigt på mig inne på badrummet.
En riktig morsgris.


Malin kom.
Älskade syster, såg till att lite stjärnor och adventsbelysning kom upp.











Vår fina och goda granne Mange kom med nybakade bullar direkt från ugnen. Så gott.


Samtal med psykologen, gråt i 45 minuter.
Vi börjar förstå varandra nu.
Jag har förtroende och litar på henne.
Tog lite tid, men nu är vi där.
Känns skönt.

Middag i Rydebäck med systeryster och mosters älsklings-Erik.
När vi skulle åka hem, la Tekla huvudet på sned, hakan i bröstet och tog fram de mest sorgsna ögonen och sa "jag vill sova hos moster, jag vill inte följa med"!!
Riktigt bra skådespeleri, som moster givetvis inte kunde motstå.
Såklart fick shinonikkan stanna, moster fick en bamsekram och Henrik och jag fick köra ensamma hem.


Men det är klart, sällskap har jag ju i kvällssoffan ändå.








Jaha, torsdag imorrn då...
Godnatt!