står julens dörr på glänt
och alla människor glädjas
att fira få advent...
Njae, inte direkt någon glädje över att det är första advent.
Och inte har vi "firat" eller haft något advents-mys heller.
Inga adventsstakar eller stjärnor i fönsterna.
Ingen tjusig utomhusbelysning som glittrar framför huset.
Inga nyputsade fönster och julgardiner.
(I nåt knasigt ögonblick köpte jag några hyacinter, så dom var jag ju tvungen att fixa till)
Har ingen lust med något alls.
Ingen alls.
Orkar inte.
Vill inte.
Gör ont.
Stoppa tid-helvetet nu.
Snälla...
Vill inte att han ska fylla fem år i himlen.
Utan mig.
Sophie, jag läser här inne varje gång du skriver. Jag känner er inte, men jag tänker ofta på er. Varje gång vill jag kommentera. Visa för dig att jag känner (en miljondel, men ändå) smärta. Men alla ord känns meningslösa och futtiga, därför jag kommenterar jag aldrig. Men jag läser som sagt. Läser och gråter. Påminns om att ta vara på varje dag lite extra. Kram till er alla! /Kajsa i Malmö
SvaraRadera