En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

onsdag 25 september 2013

Det doftar brasa...

Det knastrar och sprakar.
Det orange-röda skenet från kaminen fladdrar i mörkret.
Det är tyst.
Så tyst.
Mina öron vilar.
Huvudet pausar till och med emellanåt.
Brasan sprider en ljuvlig värme.
Mina kinder blir rosiga.
Nerbäddad i sängen, med hans snutte längs kinden, ligger jag och tittar och lyssnar på elden.
Snart somnar jag.
Jag är så trött....






5 kommentarer:

  1. Blir varm i hjärtat av att du får en paus o lite vila.
    Kärlek o kramar <3 /Anna

    SvaraRadera
  2. Jag är glad att ni kom i väg till lugnet. Fyll på med syre hjärtat, njut av lugnet, mys med Tekla och Henrik och hoppas kantarell- och fiskelyckan blir stor!

    SvaraRadera
  3. Jag blir så glad över att höra att din hjärna kan ta paus ibland. Inte konstigt att du är trött, allt du som du har gått igenom men de pauser gör att kan hämta dig.
    Kramar från EJm

    SvaraRadera
  4. Ta hand om er!! Massor med kramar ❤

    SvaraRadera
  5. Tacksam att läsa att någon godhjärtad sett till att ni kunde komma iväg. Hoppas så ni kommer känna fler pauser emellanåt. Tänker på er och omfamnar er i mina tankar ♥ Kramar till er Sofie Tekla och Henrik.
    Från Malin

    SvaraRadera