En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.
fredag 28 februari 2014
Pigga Familjen
NOT!!!
Regnet duggar och himlen är grå därute. Typiskt inne-dag! Tekla är super fascinerad, när hon just nu ser filmen "Modig" för första gången.
Lyssnade på denna underbara låt av Ellie Goulding och tänkte på dig How long will I love you? As long as stars are above you And longer, if I can. How long will I need you? As long as the seasons need to Follow their plan.
How long will I be with you? As long as the sea is bound to Wash upon the sand.
How long will I want you? As long as you want me to And longer by far. How long will I hold you? As long as your father told you, As long as you can.
How long will I give to you? As long as I live through you However long you say.
How long will I love you? As long as stars are above you And longer, if I may.
[Spoken:] We're all traveling through time together Every day of our lives. All we can do is do our best To relish this remarkable ride.
Hej fina du..jag kommer skriva till dig nu, från mitt hjärta till ditt hjärta. Det man inte skriver, för att jag vill att du ska vakna och se livet...hur ont det än gör och hur fel/rätt det än känns så kommer det från mitt hjärta till dig. Tristan är död, han kommer aldrig att komma tillbaka, aldrig. Men han finns i ditt hjärta och det finns ingenting du kan göra i hela universum för att han ska kunna komma tillbaka. Det var aldrig någonsin ditt fel, aldrig. Vad människor än säger och tycker, så kan det aldrig aldrig någonsin bli ditt fel. Det var en olycka, en tragisk jävla skitolycka. Det som är viktigt nu är att du börjar leva, leva för det som finns kvar. Din underbara dotter och din underbara man och ditt underbara du. Du kan lägga hela ditt liv i självklander, men det kommer aldrig föra Tristan tillbaka. Det kommer bara dra ner dig i fördärvet i förtvivlan och i avgrunden. Inget blir bättre av att du klandrar dig själv. Det. Var. En. Olycka. Olyckor sker utan att vi förstår varför, det är så livet ser ut.. Men försök släppa din självklander, se din man, din fina fina dotter och lev fullt ut för er familj.. Inget i hela universum kommer att förändras eller bli bättre pga av att du skadar dig själv så mycket med din klander. Det är var en olycka....fina fina Sofie...en sorglig jävla tragisk skitolycka..men livet måste få gå vidare, ditt liv är viktigt, din dotters liv är viktigt och din mans liv är viktigt.. Tristan är död, men han kommer alltid vara din son, din älskade unge, en älskad familjemedlem...det är inte fel om ni unnar er glädje en dag, aldrig fel.. Försök att leva för ditt och din familjs liv fullt ut, för de är kvar och de behöver dig.. Kramar i massor Åsa Ps, det var inte meningen att vara dum, jag hoppas du kan förstå det, jag vill få dig att vakna ur en hopplös sorg...det är allt. kram igen å förlåt om du tar det fel <3
Lyssnade på denna underbara låt av Ellie Goulding och tänkte på dig
SvaraRaderaHow long will I love you?
As long as stars are above you
And longer, if I can.
How long will I need you?
As long as the seasons need to
Follow their plan.
How long will I be with you?
As long as the sea is bound to
Wash upon the sand.
How long will I want you?
As long as you want me to
And longer by far.
How long will I hold you?
As long as your father told you,
As long as you can.
How long will I give to you?
As long as I live through you
However long you say.
How long will I love you?
As long as stars are above you
And longer, if I may.
[Spoken:]
We're all traveling through time together
Every day of our lives.
All we can do is do our best
To relish this remarkable ride.
Hej fina du..jag kommer skriva till dig nu, från mitt hjärta till ditt hjärta. Det man inte skriver, för att jag vill att du ska vakna och se livet...hur ont det än gör och hur fel/rätt det än känns så kommer det från mitt hjärta till dig.
SvaraRaderaTristan är död, han kommer aldrig att komma tillbaka, aldrig. Men han finns i ditt hjärta och det finns ingenting du kan göra i hela universum för att han ska kunna komma tillbaka.
Det var aldrig någonsin ditt fel, aldrig. Vad människor än säger och tycker, så kan det aldrig aldrig någonsin bli ditt fel. Det var en olycka, en tragisk jävla skitolycka.
Det som är viktigt nu är att du börjar leva, leva för det som finns kvar. Din underbara dotter och din underbara man och ditt underbara du.
Du kan lägga hela ditt liv i självklander, men det kommer aldrig föra Tristan tillbaka. Det kommer bara dra ner dig i fördärvet i förtvivlan och i avgrunden. Inget blir bättre av att du klandrar dig själv. Det. Var. En. Olycka. Olyckor sker utan att vi förstår varför, det är så livet ser ut..
Men försök släppa din självklander, se din man, din fina fina dotter och lev fullt ut för er familj..
Inget i hela universum kommer att förändras eller bli bättre pga av att du skadar dig själv så mycket med din klander.
Det är var en olycka....fina fina Sofie...en sorglig jävla tragisk skitolycka..men livet måste få gå vidare, ditt liv är viktigt, din dotters liv är viktigt och din mans liv är viktigt..
Tristan är död, men han kommer alltid vara din son, din älskade unge, en älskad familjemedlem...det är inte fel om ni unnar er glädje en dag, aldrig fel..
Försök att leva för ditt och din familjs liv fullt ut, för de är kvar och de behöver dig..
Kramar i massor
Åsa
Ps, det var inte meningen att vara dum, jag hoppas du kan förstå det, jag vill få dig att vakna ur en hopplös sorg...det är allt.
kram igen å förlåt om du tar det fel <3
Vi hoppas våren kommer med solsken, värme och uppiggande vackra dagar som kan fylla på energiförrådet! Love You
SvaraRadera