En dag i snön.

I ungefär två veckor nu har Tekla varit ganska trött, gnällig, arg och ja ni vet "trotsig".
Jag gillar inte det ordet.
Det är ju en utveckligsfas.
Och hur jobbigt och jäkligt det än är, när man är mitt uppe i det, så är det ju trots allt något positivt.
Det för våra barn framåt, och dom utvecklas.
Vi har alltid sett det tydligt på båda våra barn.
När vi kommer igenom, ut på andra sidan igen, hur mycket nytt dom lärt sig.
Hur språket utvecklats, eller att nya engelska ord tillkommit, att dom kan räkna ett steg längre eller att dom helt plötsligt gillar att äta broccoli.
Framförallt kan man resonera med dom igen.
Det är ju inte lönt mitt uppe i en utvecklingsfas.
Hon är även i en övergångsfas med middagsvilan.
För oss är det helt omöjligt att få henne att somna middag hemma,
Och på dagis går det väl upp och ner, med det.
Så även om hon lägger sig kl 19, så är hon så trött att vi knappt får upp hennes till dagis kl 9 på morgonen.
Det har blivit stress och mycket strejk.
Kämpigt!
Ett världskrig över att ta på skor och jacka.
Varenda morgon.
Hon säger att hon har roligt på dagis, och det är jag övertygad om.
Men sista tiden har det varit mycket tjat om att få bli hemma, "ente dagis"!!

Så idag tyckte vi det passade bra, med ledigt!
Kusinen i Rydebäck var också ledig idag.
Mycket mys och bus i pulkabacken.
Dessutom Rydebäcks finaste snö-fort!!
Älskade älsk-ongar!!

















Och jag fick ställa upp att åka på is-guppet i backen!
Allt som satt fast i huvudet känns löst nu...

Fulkomligt slut nu...
Återkommer imorrn med lite underbar lir tå iden!

Natti❤️