En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

måndag 29 oktober 2012

Vad kan du göra?

Många vill och undrar därför vad dom kan göra för oss?
Förutom allt det där underbara ni alla redan gör, så finns det två saker jag tänker på just nu.

Ni som var på begravningen kl 13 eller redan kl 12 med era barn i kyrkan, skulle ni vilja, när ni orkar och känner att ni vill och om ni kan, skriva ner er upplevelse, era minnen från begravningen och maila till mig.
Behöver inte vara långt eller med fina ord.
Men trots att vi filmade själva ceremonin, var det så mycket jag "missade" mellan mina tårar.
Alla detaljer är viktiga för mig.
Det skulle betyda mycket för mig att läsa era ord.
Det blir helt enkelt för mycket att prata med alla om det just nu.
Och jag vill minnas allt!
Alla kan inte och vill inte prata eller skriva om detta, och det respekterar jag till fullo.
Det behöver inte heller ske imorrn, nästa vecka eller ens nästa månad.
När ni vill, om ni vill, om ni kan!!!
sophie_hultberg@hotmail.com

Det andra jag tänker på...
Den obevakade järnvägsövergången, där olyckan skedde...
Den ÄR farlig.
Den SKA och MÅSTE bort eller säkras!!
Vi har ingen energi att föra den kampen nu.
Inte ens ork att följa diskussionen.
Där kan ni hjälpa!
Ifrågasätt, protestera, ställ krav!!!

Tack för att ni finns❤




10 kommentarer:

  1. Sophie och Henrik, det gör fortfarande lika ont i hjärtat varje gång jag tänker på eller ens försöker skriva, varje dag försöker jag formulera något till er. Men det känns som att alla vackra ord som finns redan har skrivits så många gånger av underbara vänner och andra fina bloggläsare.
    Jag lovar att skriva ner allt jag minns och upplevde, jag förstår att varje liten sak har otroligt stor betydelse för er. <3

    Att övergången ska bort måste vi alla kämpa för. Det tror jag att alla verkligen kommer att kämpa för...

    Massor av kramar till er älskade Sophie och Henrik

    SvaraRadera
  2. Du är så fin hjärtat<3 Jag ska skriva till dig, det lovar jag. Det var en mycket, mycket speciell dag, den mest smärtsamma jag varit med om men samtidigt den mest kärleksfulla.
    Jag kan fortfarande känna att den här mardrömmen snart måste ta slut, det kan inte ha skett på riktigt. Och ändå lever ni mitt i smärtan.

    Som jag skrev till dig häromdagen, Nicke är väldigt arg och upprörd över att det inte är så enkelt - åk dit och sätt upp ett staket. Hur svårt eller dyrt är det? Jag kommer i dag ta kontakt med en vän på HD, hon har skrivit två artiklar om oss, hon kan kanske hjälpa oss att få HD skriva mer om detta. Vi ska göra vad vi kan, vi kämpar för er - alltid vännen.

    SvaraRadera
  3. Kära Sophie, jag ska också skriva ner mina upplevelser och ge till dig.

    Vad gäller järnvägsövergången är vi många, många som vill och kan föra den kampen.

    Varma kramar från Ulle

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vill gärna hjälpa till att föra kampen. Hur kan jag hjälpa?

      Radera
    2. Skriv på Trafikverkets sida på FB tex, mejla kommunanställda i Svalövs kommun etc. Om vi är många som ligger på så kan de inte blunda för problemet.

      Radera
  4. Hej Sophie.. Jag kom precis in på din blogg genom en vän (Lotta), vi har varit i samma mammagrupp med våra stora.
    Jag har förstått vad som hänt er innan, men nu.... Usch vad jag har gråtit när jag läst igenom din blogg. Åhhh vilken oerhörd tragedi, att mista sitt barn:( Jag har själv två tjejer på 5 och 2 år.
    Du har verkligen två underbara och fina barn av vad jag ser och läser här<3
    Vi känner inte varandra men jag hoppas det är okej att jag stannar här ändå?
    Jag finner inte ord för vad jag ska säga... mer än att jag känner verkligen med er och beklagar så väldigt mycket att ni förlorat er finaste prins:(
    Stor Kram till er/Cecilia

    SvaraRadera
  5. Mitt hjärta gråter för er. Ta hand om er, krama varandra ofta och gråt precis när ni behöver det, gråt så länge som ni behöver det. Kram!

    SvaraRadera
  6. Kan omöjligt formulera något vettigt efter att ha läst om denna ofattbara tragedi...
    Skickar en massa kramar till er!

    SvaraRadera
  7. Vill bara säga att jag tänker på er, mitt hjärta gör ont när jag läser allt fint och sorgligt du skriver. En sådan tragedi borde inte få hända och det borde definitivt inte handla om pengar när de diskuterar, säkerheten borde alltid gå först! Ta hand om varandra och er fina lilla flicka. Många kramar Caroline

    SvaraRadera
  8. Hej,

    Jag känner inte er, har hamnat på din blogg för längesedan och sedan nu igen efter att jag fick höra att det var just du som drabbats. Bor i närheten (Ålstorp). Lider verkligen med er och tänker på dig/er flera, flera gånger varje dag. Att behöva uppleva det värsta man någonsin kan uppleva, det är så oerhört tragiskt och fruktansvärt. Kan inte förstå hur ni har det, bara att det måste vara som att uppleva den värsta möjliga mardröm som finns. :´(((( Så fruktansvärt, så hemskt, så orättvist. Det finns ju inga ord. Ville bara skriva några ord så att du förstår att det är många, många som tänker på er och känner med er.

    Jag ska också framföra mina åsikter för att få bort järnvägsövergången.

    "Tur" ändå att ni har Tekla att orka andas och leva för. <3
    Många styrkekramar från Kajsa (mamma till en 1-åring och en 3,5-åring).

    SvaraRadera