En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

lördag 3 november 2012

Min älskade saknade...




Att andas utan dig är den största smärtan jag nånsin får uppleva.
Livet är brutalt, utan dig.
Det var inte såhär det skulle vara.
Det var inte hit, vi skulle gå ikväll.


Så grymt.
Så ofattbart.
Så mycket smärta.

Livet har ett stort hål nu.

Älskade Tristan - så älskad, så saknad!

13 kommentarer:

  1. Nej så här skulle livet inte alls bli...
    Stor kram till er från oss <3

    SvaraRadera
  2. Tänker på er och finns här på bloggen för er! Vet att det är en klen tröst men hoppas ändå att vetskapen om att vi är många som tänker på er hjälper att bära en bit... Kram

    SvaraRadera
  3. Livet är orättvist, så grymt. Önskar så att ni fått ha er pojke hos er. Ni fina familj, tänker på er. Kram Csroline.

    SvaraRadera
  4. Grymt orättvist!!!!Skänker all kärlek å värme styrka till er!!Kram christel

    SvaraRadera
  5. ❤ Tänker på er jämt. Önskar att jag kunde förändra. Ni skulle inte behöva gå igenom detta. Ingen skulle behöva det. Fruktansvärt.

    SvaraRadera
  6. Fruktansvärt orättvist.. Det var inte så här ert liv skulle bli. Ni finns i mina tankar, jag bär med mig er i mitt hjärta varje dag.
    Kramar om er i tanken <3 <3

    SvaraRadera
  7. Tänder ett ljus för Tristan i kyrkan idag. Kramar

    SvaraRadera
  8. caroline m Cedergren4 november 2012 kl. 11:01

    Mina tankar är hos er..tände ett ljus hos er fina Tristan..kramar / Caroline

    SvaraRadera
  9. Tänker på er jämt, känner inte er, men tänker på er!
    Tände ett ljus för tristan igår, och önskade ni fick honom tillbaka.
    Livet är orättvist och inga tankar eller ord räcker..

    SvaraRadera
  10. Kära Sophie,Henrik och Tekla. Vill bara dela med mig av en sångtext som ligger mig varmt om hjärtat. <3

    I will live forever
    If you always keep me in your mind
    And it doesn't matter
    How far I am
    If I ever leave you
    I'm gonna be there by your side
    If you ever need me
    Well, here I am

    I'm gonna live forever
    Don't you ever forget
    And all the stars in heaven
    Will shine for me
    I'm gonna live forever
    No never forget
    And noone's lost in heaven's
    Eternity

    Hold the fire burnin'
    Life was never ment to be the end
    There's no way I turning
    By accident
    I don't need to prove it
    I'm just ready for another stair
    Though my heart is movin'
    My soul is here

    Kram
    Linda Jensen Tågarp

    SvaraRadera
  11. Åh, Sophie, nej det var verkligen inte så det skulle bli. Det borde inte vara så här för någon.....
    Ni finns i mina tankar hela tiden och jag önskar av hela mitt hjärta att det fanns något som kunde lindra er smärta. Ta hand om Tekla och varandra, kärleken mellan er är det som för er framåt.
    Kram Sandra A

    SvaraRadera
  12. Älskade Sophie!

    Får en klump i halsen varje gång jag läser din blogg, tårarna tränger fram i mina ögon...Hugger i hjärtat, gör ont....

    Det skulle verkligen inte bli så här, detta är helt fel! Så orättvist, så ofattbart.

    Varje gång jag kör förbi kyrkogården tittar jag upp mot Tristans plats o vinkar...Och varje gång brinner det massor med ljus...I skenet strålar massor med kärlek, en kärlek som aldrig tar slut.

    Sänder extra mycket kärlek och styrka till er.
    Ta hand om varandra.
    Stora kramar från Krellan

    SvaraRadera
  13. Känner inte dig eller er, men tårarna forsar från mina kinder. Obeskrivligt,overkligt, grymt och ofattbart är ord som strömmar fram. Men kärleken lyser samtidigt igenom.
    Styrkekramar!

    SvaraRadera