En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

måndag 21 januari 2013

Teklas Max-Premiär

Timmarna blir många, när man bara är hemma och ångesten är stor.
Tiden går sakta.
Fantasin är inte på topp, och lillasyster kräver sin underhållning.
Lek och frisk luft står på schemat varje dag.
Vi kämpar.
En promenad kan verka mycket enklare än vad den är.
Med ett ständigt ångest-tryck över bröstet, klump i halsen och tårar brännande bakom ögonlocken är det inte så lätt att bita ihop, ta på skor, jacka och gå ut.

Måste kolla skånetrafiken-appen, är tågen i tid, så att vi inte är på väg över spåret, när det plingar i bommarna!?
Har ingen koll på godstågen, kommer det komma något, nu när vi är ute?
(järnvägen ligger mitt i byn, man ser och hör tågen i princip överallt i byn)
Vem kommer vi att möta?
Några barn?
Vart känns bäst att gå idag?
Tristan-minnen överallt - där gungade han, där klättrade han, där trillade han, där lärde han Tekla att klättra i trappor, där hade han sin magiska skog, där dog han...
Gör så ont överallt.
Ändå skulle jag aldrig lämna byn nu.
Aldrig!!

Men, vi försöker som sagt att aktivera oss lite i den mån det finns ork.
Försöker komma ut lite...

Idag har Tekla haft sin Max-premiär.
Lunch på Max i Helsingborg.
Snacka om att älska det.
Medans jag bar fram barnstolen, klättrade hon upp och satte sig på en stor stol.
"Jag är ingen bebis, mamma"


"Hamburgare och pommes är ju jättegott"





Också mjölk i samma sorts mugg som mamma och pappa - spännande! Stolt som en tupp.








Självklart måste man prova "karusellen" också!





Ja, kul att du gillade det, Tekla!
Men lilla "rultemajan", nu dröjer det tills nästa gång med skräpmat!

13 kommentarer:

  1. Fina fina ni, och goa goa Tekla <3
    Puss Krellan

    SvaraRadera
  2. Så fin hon e!
    Tänker extra mycket på er när jag kör igenom byn, tänker att tankarna jag sänder kanske lättare kommer fram då <3 /Anna

    SvaraRadera
  3. Haha, goa Tekla bus! Du har koll på läget där på karusellen. Det syns ju : )
    O pommes, smaskens mmmm.
    Kanske kan vi vinka på varandra imorn!
    Tant Anna saknar dig, vink vink puss o kram

    SvaraRadera
  4. Söta Goa unge:) så fin hon är Sophie ! Tänker på er varje dag . Massor me kramar// Caroline må

    SvaraRadera
  5. Fantastisk god unge!Med fantastisk gode foreldre!
    Varme kramar fra Bente

    SvaraRadera
  6. Även om det inte känns så så just nu för er så är ni otroligt starka som orkar ta er ut med fina fina Tekla! Att åka till Max blir en hel jätte utflykt kan jag tänka mig. Otroligt starkt! All kärlek till er �� Kram Jenny

    SvaraRadera
  7. Det här med ångesttryck över bröstet har jag erfarenhet av och vet vad det innebär för den vardag och för det liv som jag levde - även om orsakerna till trycket över bröstet och vidden av ångesten är stora, jag har ju aldrig förlorat ett barn, så min ångest bottnade i andra förluster.

    Att leva med ångest är sannerligen en kamp i både stort och smått. Minsta lilla sak kräver den största orken och ett väldigt obehagligt "kryp-i-kroppen" gjorde det omöjligt för mig att sitta stilla. Det är som att det ligger i ångestens natur att liksom kväva precis alla solglimtar och allt syre. Det blir väldigt tungt att andas.

    Jag vill inte på något vis lägga ord i din mun eller dra några jämförelser, utan snarare: i det som du skriver om din ångest, finner jag min erfarenhet och vet vad ångesten gjorde med/mot mig.

    All min kärlek till dig och familjen! Ni är fantastiska i er kamp! <3

    SvaraRadera
  8. Kan inte tänka mig kraften det måste ta att ens klä på sig, att ni tog er till Max och åka karusell och allt ni gör för Tekla....- ni är fantastiska.. Förstår att det måste vara en sån kamp .... Tänker på er ständigt.
    Tekla är bland det charmigaste jag skådat !!
    Kramar/Camilla

    SvaraRadera
  9. Underbara bilder på goa Tekla. Max ÄR gott, det tycker stora som små! Härligt att ni kommer i väg på småturer, det gör gott för er alla på lång sikt, även om det tar all energi nu för er. Ni är fantastiska som kämpar på!

    SvaraRadera
  10. Så söt liten prinsessa Tekla är!Ser så stolt å nöjd ut där hon sitter å äter!!Stora tjejen.All kärlek till er..kram i massor/christel

    SvaraRadera
  11. Hon är så ljuvlig de lilla livet :)
    förstår att du är stolt över detta lilla mirakel!

    kraaaaaaam Jenny Och Eliott <3

    SvaraRadera