Jag saknar min älskade onge.
Jag är så tom utan honom.
Bara ångest och smärta som ekar inuti mig.
Ångest som bränner som eld i mig.
Jag har bara så jävla ont hela tiden.
Flera gånger varje dag kör tåget på honom, framför mina ögon.
Och i mina mardrömmar.
Jag känner allt i kroppen igen.
Om och om igen.
Paniken!
Paniken!
Tåget körde på honom.
På MITT barn.
Fan, det sliter sönder mig.
Trasig.
Så trasig utan dig, min älskade Tristan.
Jag har just nu ingen tro på hur jag ska överleva detta!?
Jag vill bara vara med mitt barn, min älskade onge.
Hålla honom i min famn...
Sophie..jag är ännu en av dom som ej känner dig och din familj men jag är med er här varenda dag och har varit hela tiden. Jag är bara så rädd för att skriva fel ord till dig. Just nu vill jag bara skicka en kram och säga att du måste orka...det gör så ont i en när jag bara ens nuddar av din smärta.Jag är fullständigt medveten om att denna kram ej gör någon större nytta men jag vill ändå sända den til dig/er.Kämpa Sophie.../ Heléne
SvaraRaderaÄlskade du...Det gör ont bara man nuddar vid tanken att det skulle hända mina grabbar något, det är smärtsamt inom mig när jag läser dina ord eller träffar er, hur brutalt är det då inte för er...Jag har många gånger i livet sagt "jag överlever inte om det händer mina barn något". Ni överlever för ni har Tekla, det är jag helt övertygad om. Ni har att barn till som ni skulle göra vad som helst för - precis det ni nu gör - överlever!
SvaraRaderaDu kommer klara det hjärtat, på något märkligt, smärtsamt sätt kommer du klara det. Finns här för dig<3
jag finner inga ord, jag känner mig tom efter dina ord, och då uppnår jag ingenting av det du känner. Jag är här hos dig och tittar in för att se att du andas flera gånger per dag. för att se att du lever, för att läsa dina ord och veta att du tagit dig förbi ännu en dag. kan inte först din smärta, men är otroligt rädd att mina ord ska såra dig, skada dig. vill att ni ska överleva, vill ge er stöd, önskar bara tristan tillbaka!
SvaraRaderaTristan finns hos er, och vi tänder ljus och tänker på honom dagligen.
många kramar carro barro
Jag lider enormt med er, saknad är förlamande saknad är smärtsamt, saknad är avskyvärt, att sakna sitt barn är den värsta saknaden av dem alla, saknaden är allas fiende, saknaden is à bitch! Ni ses igen, du och Tristan<3
SvaraRaderaSophie,
SvaraRaderastackars, stackars dig! <3
Om jag kunde skulle jag ge dig min ork. Nu ger jag min kärlek! <3
KRAMAR!
Uch ja älskade Shopie!Om jag ändån kunnat hjälpa på nåt sätt!!Gör så ONT att ni har det så här!!ONT!ONT!ONT!Tänker på dig/er varje dag!Största bamse kramen som finns till dig/er!/christel
SvaraRaderaDet gör så ont att läsa om er fruktansvärda smärta. Tårarna rinner och jag känner maktlöshet. Känner er inte men skulle så gärna vilja ta bort er smärta, ni förtjänar inte detta, så orättvist. Ingen kan någonsin förstå dina hemska minnesbilder, önskar du slapp dem. Om det går att skicka styrka, kramar,kärlek så skickar jag massor till er! /Cariline W
SvaraRaderaSänder dig mitt allt just nu, önskar dig o din familj allt gott
SvaraRaderaÅh Sophie... Jag lider en bit med dig i din smärta... Är så ledsen för att Du tvingas leva igenom detta... Tänker på Dig dagligen. På er. Tänder ljus och ber för att ni ska orka andas ännu en dag. Förför att det ska göra lite mindre ont just idag. ❤
SvaraRaderaÖnskar att jag hade makten att förändra.
SvaraRaderaKramar om genom rymden❤
Skickar alla styrka och alla kramar jag kan till er. Jag vet att det inte hjälper och maktlösheten är stor när man vill men inte kan hjälpa. Mina tankar finns hos er varje dag trots att vi inte känner varann. En dag i taget Sophie, en dag i taget ....
SvaraRaderaSophie, vi känner inte varandra och jag har tidigare inte lämnat någon kommentar till dig, just för jag inte riktigt vet vad jag ska skriva, samt att det inte finns något jag kan skriva som kan få dig att må bättre! Men just nu, efter att ha läst detta inlägg, så måste jag bara skicka en stor varm kram till dig! Det gör så fruktansvärt ont i mig att läsa om er smärta och jag blir illamående av bara tanken att detta skulle hända någon av mina små grabbar! Lider verkligen med er och önskar det fanns något som kunde få allt ogjort!
SvaraRaderaFortsätt att andas och som andra också skrivit, en dag i taget....
Smärtar så vansinnigt mycket att läsa dina ord. Letar efter ord men hittar inga... Kram på er!
SvaraRaderaDet gör så ont att läsa, önskar så innerligt att det gick att göra ogjort. Att Tristan fick överleva så ni slapp ha så ont, om det ändå hade gått att skruva tillbaka klockan!! Lider så med er o ändå e jag inte ens i närheten av att veta hur ni känner...vill inte ens snudda vid tanken på att behöva känna så. För ingen förälder ska behöva gå igenom det ni gör, ingen!
SvaraRaderaSå fruktansvärt ;(
Jag tänker på er, bär er i mitt hjärta o hoppas att det blir lite lite ljusare för var dag som går.
Även om det är mot din vilja Sophie så känner jag att du kommer göra det, ANDAS! För du måste! För Tristan, men framförallt för Tekla!
Bamsekram o kärlek <3 /Anna
Min kära vän... Jag kramar dig så hårt jag bara kan! Och om du inte orkar tro på överlevnad just nu, så tror jag tillräckligt för er alla ♥ / A
SvaraRaderaHjärtat, din ord går rakt in. Tårarna rinner. Det gör ont. Önskar så att allt kunde bli ogjort. Spola tillbaka tiden. Stoppa. Fan!!! Detta är så jävla fel, så sjukt! Varför?
SvaraRaderaAndas, andas, andas...
Styrka i mängder! Tänker på dig/er varje dag. Hoppas min styrka o mina tankar hjälper er om så bara lite grann.
Puss från Hatten