Kanske inte är världens mest upplyftande inlägg, men det är inte heller en klagan...
Det är bara ett utdrag av två inte så jätteroliga veckor av vårt liv!
Det finns värre och det finns bättre!
Precis alla barnfamiljer har dessa lite då och då!
Men det är också ett inlägg fyllt av kärlek till den familj, som finns runtom oss ständigt, med sina hjälpande händer!
Vi är alltså inne på andra sjuk-veckan för Tristan! Till och från har han haft feber och hosta! Han äter och dricker nästintill inget! Läkarbesöket förra veckan var helt värdelöst, då läkaren tyckte att han var för pigg, för att ens ta prover på! Gårdagens läkarbesök visade streptokocker och nu har han äntligen fått penicillin! Dvs, när läkaren äntligen behagade dyka upp! Vi satt 50 min i undersökningsrummet, Tristan med över 39 graders feber och väntade! Till slut somnade han på mig och dök mr doktor upp, utan att be om ursäkt för försening och satte kalla stetoskopet på ryggen på honom! Resterande timme på vårdcentralen resulterade i fasthållning vid provtagning och hysterisk panikgråt! Jag har verkligen aldrig varit med om liknande! Han varker skriker eller gråter aldrig hos doktorn! Men nu blev allt fel, pga SVALÖVS otroligt kassa vårdcentral!!! Så fick jag det sagt!!!
Så himla lättad att jag lämnade Tekla hemma, gamlamormor och morfar passade henne!
Jaja, nu är det förbi och jag hoppas att han blir frisk tills lördag, då han ska ha sitt 3-årskalas!
Sjukdom och inget dagis under så lång tid, ger oss en otroligt rastlös och uttråkad son! Det har bara kommit pip och gnäll ur honom och han har velat bli buren hela tiden! (helt förståligt) Inte helt lätt att kombinera med en lillasyster, som också vill bli buren, blöjbytad och ammad!
Nu är det inte slut där...
Vi lägger till en sambo, som skrämmer livet ur en och nästan krockar med ett rådjur, kör av vägen och skadar både axel och moped!
Och just det, samtidigt ska det planeras dop/3-årskalas, och fixas, donas och molijoxas med det! Det blir inte smidigare av att Henrik jobbar kväll denna veckan!
Tack o lov är han ledig torsdag-fredag!
Dopet är viktigt för mig, men jag känner mig lite ledsen, för jag får inte riktigt utrymme att njuta av fixet, och hinner inte riktigt göra det som jag vill! Nu stressas det bara igenom! Vissa dagar har jag inte haft tid att ens gå på toaletten!
Vi har ju som sagt inte körkort än, så allt tar lite längre tid och planering för oss! Att åka med syskonvagn är inte alltid heller så smidigt, många ställen/affärer som man inte kommer in!
Vilket betyder att vi oftast åker en av oss bara!
På fredag fylls hela huset av Henriks familj, som kommer ner från Värmland! Ska bli roligt att få presentera senaste familjemedlemmen!
Nu till kärleks-delen...
Ni vet vilka ni är, men jag måste ändå nämna några av er!!
De senaste dagarna har min mormor och morfar, alltså barnens gamlamormor och morfar spenderat fyra eller fem dagar med oss! Gamlamorfar har gett Tristan sin odelade uppmärksamhet, lekt på hans rum med tågbana, bilar och lego, brottats och kittlats på golvet, trots sin onda rygg! Gamlamormor har vikt tvätt och underhållit Tekla!
Morfar har kört mig runt i stan, för att handla till kalaset! Han har fixat med extrasängar och dylikt inför kalaset! Och igår passade dom lillasyster fyra timmar, när jag och Tristan var hos doktorn! Och detta är ändå bara en del av allt det dom hjälpt mig med!
Dom är helt otroliga! Jag är så tacksam att ha dessa två i våra liv!
I fredags var morbror Martin här och lekte med barnen!
Ikväll kommer världens bästa kusin och lämnar lite grejs till kalaset, som han fixat och donat med - så tacksam!
På torsdag kommer mamma och pappa och hjälper mig med maten!
Syster är världens bästa bollplank och fixar med grejs hon också!
Åh, finaste familj - som vi älskar er!!
Kram Sophie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar