Åh, vad jag önskar att jag inte kände mig så låst och censurerad!
Jag vet, den enda som censurerar mig, är jag själv!
Ständigt denna väluppfostrade flicka, som är försiktig med orden.
Rädd att trampa andra på tårna, missuppfattas, ifrågasättas eller råka såra någon.
Att såra någon är ju aldrig min mening.
Men ord missförstås så lätt.
Det jag säger och menar, uppfattar någon annan på sitt sätt.
Jag önskar så, att jag bara kunde skriva, skriva, skriva, precis allt det där som vill ut.
Men det går inte...
Måste alltid tänka på andra.
Var är den där tuffa Sophie?
Hon som inte tog skit?
Hon som kunde diskutera, debattera, predika och ifrågasätta?
Hon som orkade?
Hon som inte var rädd och svag?
Borta...
Jag är en ny Sophie.
Så är det.
Men min hjärna kokar över....
Jag har så mycket att säga, om så mycket.
Varför känner jag mig så jävla låst?
Åh, jag blir ledsen, beklämd och arg över att läsa dina ord. Ledsen över att du känner dig låst och inte kan skriva det du känner och tänker. Fy för att det finns människor omkring dig - om det än må vara folk i din närhet eller om de är via nätet - som inte tillåter att du kan få säga hur du mår. Sorgearbete är så individbaserat och personligt, inget är vare sig rätt eller fel, men utifrån din tillvaro gör det mig ledsen att du inte får utrymme att vara dig själv. Alla situationer i livet påverkar och förändrar - som jag önskar att du kunde känna dig trygg i att skriva, skriva, skriva vad du vill - dels att dela med dig av dina egna tankar och känslor, men även andra saker - utan att någon annan ska ha åsikter om det. När jag läste ditt inlägg häromdagen att du väljer att andras vidare och att du ser det som mod att våga andras och leva vidare. Jag hoppas och tror att vi är många som läser din blogg som hoppas att du orkar skriva vidare och vi är många som känner full sympati för hur du mår. Många kramar till dig och din familj.
SvaraRaderaKarin
Hon finns kvar där innanför skalet. Prova att va dig själv en gång, sen en gång till och en gång till.
SvaraRaderaDu kan aldrig vara älskad av alla. Men de som älskar dig älskar dig i alla lägen :)
Det kommer bli bättre om du känner efter vem du är..sluta anpassa dig <3