Varför?
Varför Tristan?
Varför MIN älskade onge?
Det finns inga svar.
Det vet jag.
Det finns ingen mening.
Det vet jag.
Det är livet.
Och det är för jävligt!
Livet är skit.
Jag vet allt det där härliga som finns att njuta av i livet.
Det går bara inte att göra det utan honom.
Det går inte att göra, med all den smärta jag bär.
Det går inte med de skräckbilderna på min näthinna.
Jag får fortsätta att låtsas, kämpa och överleva...
Leva med Tekla.
Det är det hon behöver och förtjänar.
Men det är bara en sak jag längtar efter nu...
Måste göra så in i helvetes ont, finner inga ord för att uppmuntra, trösta eller ge hopp. Det måste göra så in i helvetes ont. Men du måste göra det. Leva och fightas för dem du har kvar. Kram Pia Å
SvaraRaderaNej, jag har aldrig trott på att "allt har en mening", jag kan bli riktigt arg inom mig när jag hör det. Även innan olyckan så har mitt svar på det alltid varit "finns ingen mening med att barn dör runt om i världen".
SvaraRaderaDet går inte att förstå, det går inte att ta in, finns aldrig, aldrig, aldrig en mening att en förälder förlorar sitt barn. Vi får nog aldrig svar på varför. Men du mitt hjärta lever och andas för Tekla, ett andetag i taget.
Du känner inte mig, men jag läser din blogg och följer dig och ditt fruktansvärda öde. Förstår inte på riktigt ditt helvete som du går igenom och vill aldrig någonsin behöva förstå det. Men lider så med er och tänker på dig/er flera gånger varje dag. Tårarna rinner varje gång jag läser din blogg.
SvaraRaderaVisst var ni och handlade på Maxi i Lödde fredagen för en dryg vecka sedan? Jag ångrar så att jag inte gick fram och gav dig en kram. Blev dock osäker på om jag bara skulle göra det jobbigt för er och ställa till det för er mitt i affären. Men jag ångrar att jag inte gick fram, att jag inte gick fram och berättade att jag tycker att ni är fantastiska. Förlåt.
Vet egentligen inte vad jag ska skriva, vet ju att ingenting någon skriver gör det lättare för dig att leva. Men vill i alla fall ge dig en kram här över Internet. Tänker som sagt på dig väldigt mycket.
Många, många, stora styrkekramar till dig och din fina familj från Kajsa
Jag har sagt det förut och jag säger det igen, du måste ta kontakt med andra som vet hur du mår inom ords. Människor som liksom du bär på skuld och hemska minnesbilder. Du behöver känna att du inte är ensam för just nu tror jag att det är precis det du känner. Fast du har massor av omtänksamma människor runt dig tror jag du känner dig ensam. Ingen har sett vad du såg, ingen känner vad du känner. Jag hoppas innerligt att du ska slippa låtsas en dag...
SvaraRaderaVackraste Sophie.....
SvaraRaderaDet känns inte som om det finns en mening med såna saker som händer. Jag kan inte heller se den....ALLS. Jag förstår att det är skitjobbigt, bara inte HUR jobbigt exakt. Det finns nog inget som är värre kan jag tänka mig. Det otroligt orättvist och jag skäms ibland när jag önskar att det hänt någon annan än just dig eftersom jag varit med på din resa till barn och vet vad just barn betyder för dig......men det är så jag tänker.......varför just Sophie? Varför just Tristan? Somliga barn kanske inte får så mycket kärlek och måste fortsätta växa upp ändå......Tristan fick all kärlek ett barn kan få......
Jag vet att det inte är någonting som känns bra nu.....det är fullt förståeligt men du är världens bästa mamma, det har jag sett och det är du för Tekla som finns där och älskar dig och mitt i all sorgen så har du i henne något av det vackraste som finns även om det inte ersätter en förlust på något vis alls.....
Jag tänker på dig och finns alltid här.....ALLTID! / Fisen
Idag finner jag inte orden mer än att livet är orättvist, fruktansvärt orättvist!! Det gör ont att läsa, önskar att du/ni slapp gå igenom detta! Ingen ska behöva göra det ;(
SvaraRaderaTänker på dig, sänder massa kramar o kärlek <3 /Anna
Finner inte heller några ord, kära Sophie. Mer än att det är så jävla grymt.
RaderaKram <3
Ulle
Tassat runt i din blogg igen. Läser och gråter och läser lite till och ännu mer tårar och en stor klump i magen. Så fruktansvärt alltsammans. Stor kram till er <3
SvaraRadera❤
SvaraRaderaDet finns inga ord för den smärta som ni tvingas leva med... Livet är oerhört orättvist ibland... Er fina onge... Varmaste tankar till er!<3
SvaraRadera