För att älska.
Verkligen älska från djupet ur vårt hjärta.
Bli älskade.
Ett högt pris.
Det högsta vi nånsin får betala.
Varenda sekund jag haft med dig, är värd all förtvivlad smärta jag upplever nu.
Jag har hellre ont nu, än att inte haft dig alls.
Min underbara Tristan, mamma är så stolt över dig.
Vilken onge!!
Så klok, omtänksam, busig, finurlig, nyfiken, social och glad.
Du fattas varje sekund.
Mammas älskade onge, jag saknar dig förtvivlat!
Så fantastiskt fin han är Sophie, förstår att du aldrig velat vara utan honom. Men ni borde få ha honom hos er, han hör hemma hos er och ingen annanstans. Har också en klok o fin kille, värderar all tid med honom o hans lillebror. Som du skrev i ett annat inlägg när Tristan var hos er: Det viktigaste vi kan ge våra barn är vår tid..o kärlek. Tror många skulle behöva sig en tankeställare, som bara jobbar o jobbar..Ni verkar vara så fina föräldrar, önskar ni fått ha båda era barn hos er. Ni finns alltid i mina tankar, kram Caroline W
SvaraRaderaSophie...
SvaraRaderaJag har följt din blogg reda innan den dagen...
Mycket för att vi var i samma stadie i livet, vi hade vars en liten pojke som skulle få vars en lillasyster. Jag läste om dina tankar kring vardagen och följde Teklas födelse, tätt följd av min Majas. Jag öppnade din blogg varje gång med glädje och nyfikenhet...
Tlls den dagen..
Det kändes som mitt hjärta skulle stanna, luften kom inte upp.
Tårarna rinner varje gång jag öppnar din blogg, varje kväll när jag ligger och ska somna. Luften kommer fortfarande inte upp.
Jag är så förtvivlat ledsen och faktiskt också rädd. Rädd för hur snabbt livet kan vändas från så självklart till meningslöst. Från ljust till becksvart.
Men så mycket bättre mamma jag blivit. Mer tolerant, mer tålmodigt men framförallt så mycket mer tacksam för livet. Inte hela tiden sträva efter mer. Och detta är tack vare dig. Tack vare att jag får ta del av din overkliga verklighet, den verklighet som du tvingas leva med varje sekund, den verklighet som jag aldrig ens kan ana.
Jag trodde aldrig att man kunde känna så mycket för en person man aldrig träffat, känna sorgen så nära och så smärtsam, för någon man inte känner.
Men ack vad fel jag hade.
Din sorg präglar mig, som så många andra, i varje situation och i varje händelse i vardagen. Den ligger som en skugga kring mig hela tiden.
Jag är så förtvivlat ledsen för det ni måste gå igenom...
Och jag kan inte ens ana...
All kärlek
Sofie
Fina ord Sophie!
SvaraRaderaSå. Starka. Ord.
SvaraRaderaDu är en så fin mamma, Sophie!
Och Tristan, så ljuvlig!
Kram! Marie
Vackra barn❤ Kärleken är störst av allt... Sorgen och saknaden oändlig❤
SvaraRaderaKramar om länge och hårt
Kärlek till dig och din familj.
Rakt in i hjärtat älskade Sophie. Du är så klok min vän, så klok. Styrka i massor till er <3
SvaraRadera// Kärlek från Krellan
Jag fick bara "känna" honom en kort tid. Men vilken inverkan han gjort på mig och många av de egenskaper du nämnt hann t o m jag se. Så fin så go. All styrka till er. Kram Mia
SvaraRaderaTristan har lämnat ett enormt stort avtryck hos så många människor, även hos många som aldrig ens träffat honom. Du och Henrik har enormt fina egenskaper som ni har gett Tristan och Tekla, dom är unika ongar!
SvaraRaderaSorgen och saknaden är brutal, den är omänsklig mot er. Kärleken till sina barn är störst av allt, finns inte barnen så tas livslusten ifrån en. Ni har Tekla som älskas över allt annat av er och ni är helt fantastiska som kämpar på som ni gör - för hennes skull.
Jag minns när du och jag fann varandra, vi väntade pågarna och jag tyckte du var helt underbar. Så klok, så stark profil, så kärleksfull och många kloka ord att ge. För mig har du alltid varit en förebild, önskar ibland att jag hade din förmåga att se skapandet, påhittigheten och ditt enorma tålamod. Allt detta gav du Tristan under hans alldeles för korta tid hos er, han fick mer under sina fyra år än vad många barn får under en livstid. Klokare onge har jag aldrig stött på <3
<3
RaderaDu skriver så starkt Sophie. Och även om jag sitter här med ont i hjärtat och tårarna forsande, så är jag inte ens i närheten av att förstå er smärta. Jag vill berätta för dig igen att jag läser allt du skriver, tar till mig, tänker på Tristan, på Tekla, på er. Gråter för er. Kramar mina barn extra hårt, extra ofta. Gläds när jag går tillbaka i bloggen och känner att Tristan var ett lyckligt, älskat barn under sin tid på jorden. Jag sänder all min kärlek till er. Kram från en annan mamma.
SvaraRaderaSå fint! Så fin han är! Vi tände ett ljus för Tristan i söndags i kyrkan. Vi tänder för dig och din familj varje kväll!
SvaraRadera/ Jennie