Vissa dagar gör det alldeles för ont att skriva ner de ord, som strömmar genom mitt huvud.
De känslorna som bränner som eld genom blodet i kroppen.
Den ångest som gör så fysiskt ont, som nästan får mig att kräkas.
Det finns inte ord som är tillräckliga, för att beskriva den smärtan.
Många undrar om vi får bra hjälp?
Svar ja.
Vi har en underbar läkare på Svalövs vårdcentral.
Han lyssnar.
På riktigt lyssnar.
Är aldrig stressad och gör sitt yttersta för att hjälpa med det han kan hjälpa.
Jag äter medicin mot ångesten och insomningstablett till natten.
Båda medicinerna är just nu måsten för överlevnad.
Vi är båda sjukskrivna och ingen stressar oss till något annat nu.
Vi har båda samtalsterapi, och jag pratar egentligen bara för mig själv i denna blogg...
Två gånger i veckan träffar jag min klippa. En fantastisk människa. Hon är ärlig och rak. Empatisk och varm. Hon styrker mig, och ger mig mod. Hon lyssnar med omsorg, förstår mig på riktigt och ger mig verktyg till vårt overkliga vardagsliv.
Vi har båda fått fina kontakter och bra handläggare på försäkringskassan.
Sen har vi världens bästa sociala skyddsnät runt omkring oss i form av familj och vänner.
Dom gör precis allt för oss.
Ja, vi får bra hjälp!
Bättre kan man inte få.
Vi är inte ensamma.
Och ändå känner jag mig ensammast i världen utan min älskade onge.
Och det kan ingen hjälpa mig med...
All styrka jag kan ge till dig får du av mig....
SvaraRaderaDet är en lättnad att läsa att ni har all denna kärlek och stöttning runt omkring er och att ni tar emot all den hjälp ni kan få. Fortsätt med det, ta ett steg i taget, i er egen takt....
Kram Sandra A
Nä Sophie, den känslan av tomhet och ensamhet är det nog ingen som kan hjälpa dig med.
SvaraRaderaBra att övrig hjälp och nätverk fungerar iallafall...
Klabb med försäkringskassan är ju det sista ni behöver nu..
Styrkekramar <3 <3
Det var en stor fasa för mig att ni skulle behöva kämpa för att få bra hjälp, att ni skulle behöva bråka med Försäkringskassan, att läkarna inte skulle ha tid att lyssna på er eller att ni skulle få andra byråkratiska problem. Jag vet ju att ni har fantastisk familj och fina vänner, det oroade mig inte alls att ni skulle vara ensamma. Det borde aldrig vara problem för någon när man drabbas av detta ofattbara.
SvaraRaderaDina ord är lika starka, lika fina, lika sorgsna och samtidigt lika kärleksfulla. Du är fin du Sophie <3
Känns skönt att läsa att det finns bra o viktiga människor i er närhet. Ni behöver all kärlek i välden.
SvaraRaderaTänker på er varje dag. Tänker på Tristan varje kväll då vi nattar Sigge...Kramar honom extra hårt o har svårt att lämna rummet...skulle kunna sitta i timmar o bara titta på honom...Att veta att du inte kan göra detsamma gör mig ont...skär i hjärtat...det är så fel, så konstigt, så overkligt...
Jag kramar dig från Heden o hela vägen ner till byn <3
Krellan
Det gör ont att läsa dina ord, din smärta känns i varje mening och tårarna bränner. Jag pussar på mina sovande pojkar en gång till, tacksam för mina fina barn. Blir glad när jag läser om ert skyddsnät och att ni slipper bli jagade av försäkringskassan. Skönt att ni har en tajt familj och fina vänner. Men den smärtan ni bär på...självklart kan ingen hjälpa er med den, önskar det fanns något att göra för er. Ta hand om varandra, kram Caroline W
SvaraRaderaSkönt att höra att ni får den hjälp som krävs;-) ingen hjälp kan få Tristan tillbaka:-/ men bra hjälp kan få er att funka och ha kraft att ge Tekla och er själva ett så bra liv som möjligt!!! Tänker på er dagligen!! Kommer åka till Tristan på torsdag och tända ljus, hoppas han sitter på ett litet moln och tittar ner på er och ger er kraft.
SvaraRaderaKram Jennie