En blogg från hjärtat på en trasig mamma. I den ena handen, håller jag ett barn, som bor i himlen. I den andra handen håller jag två barn som bor kvar på jorden. En blogg om att tvingas överleva en tragedi av värsta slag.

måndag 5 augusti 2013

Aldrig

Jag vänjer mig aldrig, vid att du inte är här, min älskade älskade onge.
Jag blir trasigare för var dag som går utan dig.
Jag vaknar, tar på mig masken, spelar teater, för att Tekla ska få ett någorlunda normalt liv.
Inuti brinner jag upp.
Jag vill inte leva utan dig längre.
Kom tillbaka till mig, snälla Tristan.
Om du bara kunde komma tillbaka.
Då skulle allt bli bra.
Det onda skulle försvinna.
Och allt vara som vanligt igen.
Jag orkar inte mer nu, orkar inte vara utan dig mer.
Mitt lilla hjärta, mammas bästaste onge...



9 kommentarer:

  1. Det gör så ont att läsa! Kramar <3

    SvaraRadera
  2. Älskade Sophie, jag vet hur tappert du kämpar varje dag för Teklas skull. Många frågar så ofta hur ni mår och det är svårt att förklara. Men du förklarar så otroligt bra i din blogg och det går att känna dina känslor ända in i själen. Någon sa att "det blir bättre ju längre tiden går" och då svarade jag just detta "det blir värre för varje dag utan honom". Det är ju så, ju längre man är utan sitt barn dessto större blir saknaden.

    Hoppas du snart får träffa din terapeut igen efter semesteruppehållet, du behöver någon som kan hjälpa dig proffesionellt, vi andra kan inte hjälpa dig så mycket, hur gärna vi än vill. Love you

    SvaraRadera
  3. Brutalt!!
    Rakt in i hjärtat!
    Fina, fina, fina du...jag saknar ord!
    Sänder dig min kraft o styrka så du ska fortsätta andas, ett andetag i taget!
    Ständigt i mina tankar, för alltid i mitt hjärta!
    Kärlek o kramar <3 /Anna

    SvaraRadera
  4. känner som du, Sophie, denna eviga mask...
    Kram Pia

    SvaraRadera
  5. Kusin Sofies mormor.5 augusti 2013 kl. 17:34

    Lilla Sophie.
    Jag vet att det inte finns nånting jag kan säga eller göra, som skulle få dej att må bättre. Men jag måste i alla fall få skicka alla styrke och orkakramar jag bara kan. Det gör ont att se hur dåligt Du mår, utan att kunna göra något. Men, du har en underbar liten tjej som behöver sin mamma, och en blivande man som behöver sin fästmö. Andas Sophie, och orka, snälla.

    Alla kramar från
    Karin o Bert i Karlstad.

    SvaraRadera
  6. Ett enkelt litet ♥ fixar kanske det "trasiga" lite i alla fall.

    SvaraRadera
  7. Massor av kärlek till Dig❤❤❤

    SvaraRadera
  8. Gör ont!!Skickar massa styrka å kramar!/christel

    SvaraRadera