Och det behöver man förstås inte heller.
Det går alldeles utmärkt att vara anonym i bloggen.
Det är helt upp till var och en.
Men om man kommenterar på ett sätt, där jag "förväntas" veta på något sätt vem ni är, eller att vi ses, eller ni ser mig/oss ofta, känns de lite konstigt att inte veta vem ni är!
Om ni bara kommenterar anonymt eller med nån signatur i bloggen, kanske ni kan slänga iväg ett mail till mig, så att jag i alla fall vet vem ni är.
Det är det där med att "blogga - inte blogga?" igen?
Man känner sig stundtals ganska utsatt och utlämnad...
Det tittas på oss...
Det pratas om oss...
Sen så är det där med all kärlek vi får också, just genom bloggen.
Både gott och ont - som med allt!
Hm...
Avslutar kvällen med en bild på de goa kusinerna❤
Godnatt!
Vilken söt bild Sophie! Tänker dagligen på er ❤. Kram
SvaraRaderaJag förstår precis vad du menar. Att jag lämnar mitt namn, min blogg osv är för att jag står för vad jag skriver. Sedan finns det såklart många som läser din blogg som inte har en blogg, mail osv och då är det inte lätt att "fylla i uppgifter".
SvaraRaderaSedan finns det många som inte vill synas för att inte blanda sig i. Sen finns de många som klagar och då är anonymitet bra för dem?
Glöm inte att du skriver vad du vill. Du delar vad du vill och då med oss. Kraam
Din mail adress?:)
SvaraRaderaHej Sophie!
SvaraRaderaSjälvklart ska du veta vilka vi är, även vi som inte kommenterar så ofta, eller som inte har bloggar att länka till. Du delar så mycket av ditt liv, och det är klart du ska veta vilka du delar med dig till. Så här kommer en kort presentation av mig: 30 år, bor i Småland med sambo och en son som fyller två år i dagarna. Har vovve, villa och volvo. Hittade din blogg för några dagar sen, och lämnade även min första och hittills enda kommentar då. Jag läser för att du berör, för att det som du upplevt får mig att komma ihåg att aldrig någonsin ta något för givet. Känner dessutom igen mig i dina inlägg om inskolning då det inte var så längesen vi själva var där. Tekla verkar vara en riktigt härlig och framåt tjej, hon kommer säkert att trivas kanonbra på förskolan!
du har mejl <3
SvaraRaderaSophie, jag har följt din blogg sen bara någon dag efter olyckan. Vår gemensamma vän, Krellan, gav mig länken o jag har efter det varit inne o tittat till dig varje dag...ibland flera gånger per dag. Jag har läst dina tidigare bloggar, gått tillbaka o läst vartenda inlägg.
SvaraRaderaDitt sätt att skriva, ditt sätt att dela med dig...du berör, du gör skillnad, du inspirerar o får mig att vilja vara en ännu bättre människa o medmänniska.
Jag heter Anna, går mot de berömda 30. Är gift o har två barn. Jag är föräldraledig just nu men jobbar annars på Maxi.
Kärlek o kramar <3 /Anna
Hej Sophie
SvaraRaderaJag hittade din blogg för ett tag sedan när jag var inne hos fru Tilling.
Jag har velat kommentera många gånger men varje gång jag försöker så tappar jag orden.
Jag hade velat säga att jag är så fruktansvärt ledsen för att livet är så orättvist, för att ni inte får ha Tristan hos er, för att du/ni tvingas gå igenom det fruktansvärda (för mig helt otänkbara) att tvingas gå igenom vardagen utan er älskade onge.
Jag kommer in o besöker er här inne för att du har berört mig djupt in i själen.
Ni finns i mina tankar dagligen...
Lite om mig själv...
Jag är 31 år, bor i skåne med min man och våra två flickor Vilja (6år) och Saga (2.5 år).
Välkommen in till vår blogg så får du en bättre uppfattning om vem jag är:).
Massor av kramar till er!