Min lille trädgårdsmästare...

Tristan planterar.
Åååh, va han älskar det!
Vi planterar basilika, oregano, timjan, luktärtor, tagetes, solrosor och lavendel!
Ska bli spännande att se vad det blir av det!


Kram Sophie

Lycka är...

Att få vara med och leka med duplot på storebrorsans rum!

Kram Sophie

Klappa, klappa!!

Det gick åt rätt håll med Skruttan.
Idag har hon varit piggare, feberfri och andningen är mycket bättre! T.o.m så att hon kunnat sova
3 1/2 timma ute i vagnen!
Såklart är det lite rossligare och snabbare andning nu på kvällen, men ändå mycket bättre än igår!

Tack till alla fina som bryr sig och undrar hur hon mår! Det värmer!

För ett par veckor sen lärde sig tösabiten att klappa, men jag har inte lyckats fånga det på film förrens nu!

En annan kul grej är att hon skriker "eeeta, eeeta" så fort hon hamnar i stolen och vill ha mat!
Hon har även sagt "titta" ett par gånger och något som liknade "appa" en gång!
Igår tog hon några kryp-tag och idag igen! Inte många, men hon är på gång ordentligt!
Busig är hon oxå, studsar bort till tevebänken, lägger sig ner och drar fram sladdarna och ska leka med dom.
Sen har hon hittat ett stället där hon "pillar" bort en del på elementet!
Nu får man ha stenkoll på henne hela tiden!
Ja, så var hon knappt liten längre...

Kram Sophie

Varken bättre eller sämre...

Just nu har skruttan somnat gott på min arm!
Andningen och rosslet är varken bättre eller sämre!
Men hon har kunnat sova middag en stund idag!
Tempen är densamma, pendlar mellan 38-39 grader!
För övrigt är ju ongen ganska pigg och glad ändå!
Men äta är inte så kul eller intressant, men det kan man ju förstå! Men hon har ju resurser att ta av:-)
Nu får vi se hur resten av kvällen/natten blir!
Minsta försämring så åker vi in till barnkliniken i Lund!


Det piper rätt bra i andningen, nu när hon somnat...

Kram Sophie

Vårdcentralen

Natten har varit orolig. Tekla har sovit lite i sin säng och lite på mig i gungstolen!
Hon har det fortfarande jobbigt med andningen och rosslet låter inte ett dugg bättre, trots inhalering.
Vi får tid på vårdcentralen.
Tekla får träffa sin vanliga läkare, för att bedöma läget! Hon tycker inte att det låter bra, luftvägarna är alldeles för trånga!
Dessutom är hennes öron väldigt svullna!
Hon får inhalera adrenalin och ventoline! Superduktiga tjejen sitter alldeles stilla och andas i masken.


Vi har nu blivit hemskickade med en remiss till barnkliniken i handen.
När vi kommer hem ska Tekla få en extra dos av sin astmamedicin. Sen ska vi avvakta och kollar hur läget är! Annars får vi åka ner till Lund med henne!

Kram Sophie

Astma go to hell...

Vi kämpar på som få, för att in i det sista försöka undvika att behöva köra in till barnakuten just nu! Inte för vår skull då, utan för Teklas såklart! Hemskt att behöva dra ut henne, när hon e så dålig, när hon dessutom hatar att åka bil och mest troligt kommer att gallskrika hela vägen dit! Febern är uppe och vänder på 39.1, rosslet, pipet, den snabba andningen är värre än det nånsin varit innan! Medicinen ger ingen långvarig effekt! Men om vi bara tar oss igenom natten, åker vi till vårdcentralen imorrnbitti istället!
Även om det innebär att jag får sitta med henne på bröstet hela natten!


Kram Sophie

Dagens barn...

växer upp med youtube...


Kram Sophie

Liten sjukling...

Fem gånger har vi fått avboka och skjuta upp Teklas vaccination, pga sjukdom.
Dom vaccinerar ju såklart inte när dom är sjuka.
Men tösabiten blir ju aldrig frisk!
Vi har fått nåt envist virus, som går mellan oss hela tiden.
Sen december har vi hållt på! Och då bara haft ett par helt friska dagars paus då och då!
Denna omgången är nog den värsta hittills! Tempen har varit uppe på över 39 och lillan är väldigt påverkad! Astman är riktigt otäck, hon hostar och hostar, och det piper varje andetag hon tar!
Märks knappt nån skillnad, efter hon inhalerat!





Svårt att sova, och framförallt svårt att hitta en skön sovställning, när man är sjuk! Man får prova sig fram.



Nu sover hon gott i min famn, men jag känner hur febern rusar uppåt, trots alvedon...
Stackars mammas lilla skrutta!
Kram Sophie

Sandlåde-premiär

Självklart vill lillasyster oxå prova nya sandlådan!
Succé!!
Förutom när sanden kommer in i munnen, då kommer krokodiltårarna fram! Iofs skönt, då vet jag att hon inte frivilligt käkar upp sanden!
Tristan kör glatt runt med sina bilar och säger: "Tack Bauhaus"!
Ett litet klipp bjussar jag på:

Kram Sophie

Ute-Mellis

Så härligt nu när man kan äta ute! Barnen älskar det!


Storebror delar och serverar smörgås åt lillasyster, som tackar så artigt. "aack, aaack" låter det, varje gång hon fått en liten bit!


Hon älskar macka och är som en liten dammsugare - allt åker in, inte en smula missas.


Kram Sophie

En helt ny nivå....

Strax innan Tekla föddes gick min farmor, dvs Tristans älskade gamlafarmor Eina bort!
Tristan hade givetvis många frågor kring detta, och vi svarade så ärligt som möjligt, på den nivån i utvecklingen han befann sig då. Med mestadels fokus på att gamlafarmor blivit en ängel och flugit till himlen, där hon nu ska bo.
Igår nådde vi en helt ny nivå i utvecklingen...
Hjärtskärande, men samtidigt blir jag så stolt över hur fin och klok min underbara Tristan är.
Såhär lät det...
- Mamma, gamlafarmor komma hit?
- Nej, det är farmor Solweig som kommer, gamlafarmor är ju i himlen.
- Mm, gamlafarmor är en ängel!
Varför hon inte kan komma?
- För att hon har blivit en ängel och flugit upp till himlen.
- Varför?
- För att hon blev jättegammal och jättesjuk, så hon kunde inte bli frisk, så hon dog.
- Varför?
- För att det kan hända så, när man blir jättegammal och jättesjuk, då är det svårt att bli frisk ibland och då dör man. Då blir man ängel och flyger upp till himlen istället.
- Jag träffa hon?
- Det går inte, vi kan aldrig träffa gamlafarmor igen.
- Men jag gillar hon.
- Mm, det gör mamma oxå. Det är därför man blir så ledsen när människor dör. För man kan aldrig träffa dom igen.
- Mamma, jag saknar gamlafarmor!
- Det gör mamma oxå, Tristan!
Sen kröp han upp i min famn, och blev jätteledsen. Så satt vi där en stund och grät tillsammans, sen hoppade han upp och sa:
- Farmor Solweig kommer imorrn, jag tycker bra!

Han har inte tidigare förstått, att vi aldrig skulle träffa gamlafarmor mer!
Och nu såg jag i hans ögon att han förstod det, och att han kopplade ihop det, med sina känslor! Och blev ledsen...

Helt ny nivå...
Så stor han blivit, min älskade Tristan!

Kram Sophie

Första nr 2

Inte ens 7 månader än, och idag har lillasyster gjort nummer två i pottan!
Första gången hon satt på den, dessutom!
Gissa om mamman är stolt?! :-)


Inte så att vi på nåt sätt pott-tränar redan eller stressar på! Hon bara provade den, och då fattade galoppen direkt, om man säger!

Kram Sophie